Biskopens hälsning kom i tid

Biskopens påskhälsning som anlände veckan efter påsk har fått många att undra över tidpunkten för leveransen. Biskop Gustav Björkstrand säger själv att målet ursprungligen var att skicka hälsningen i stilla veckan, men att problem med Befolkingsregistercentralen och adressuppgifter fördröjde utskicket. Han poängterar ändå att tidpunkten ingalunda är fel för en påskhälsning.

– Om hälsningen hade skickats före påsken hade den kommit i stilla veckan. Vill man skicka en påskhälsning ska den skickas då Kristus är uppstånden, alltså veckan efter påsk. Det är den så kallade påskoktaven som pågår från påsksöndagen till nästa söndag. Påsktiden omfattar många söndagar efter påsk, så hälsningen är giltig i flera veckor.

Björkstrand hoppas också att diskussionen om tidpunkten för hälsningen inte ska fördunkla det faktum att det är fråga om ett unikt initiativ med ett viktigt innehåll.

– Jag har fått flera samtal av människor i verklig kris som efter att ha läst brevet vågat ringa mig för samtal. Det har fyllt funktionen av att fungera som en brygga tillbaka till livet för människor som har det verkligt svårt, säger biskopen.

Bakgrunden till biskopens påskhälsning är att Björkstrand genom den ville visa att kyrkan är intresserad av alla sina medlemmar.

– När jag reste runt i alla församlingar träffade jag de anställda och de förtroendevalda, men inte medlemmarna. Dem ville jag nå med en personlig hälsning just till påsk.