Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Världen. En opinionsundersökning som organisationen Catholics for a free Choice gjort visar att en majoritet av världens katoliker anser att kondomer bidrar till att rädda liv. 7.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trettondagens tv-gudstjänst sänds från Missionskyrkan i Helsingfors. 6.1.2008 kl. 00:00

Världen. En färsk undersökning visar att Svenska kyrkan har problem som arbetsgivare. 5.1.2008 kl. 00:00

Kultur. Klara kyrka har blivit känd som gemenskapen med omsorg om de utstötta: fattiga, missbrukare, prostituerade. Nu har kyrkan givit ut lovsångsskivan Det finns ingen Gud så stor som du. Lovsång i Klara kyrka. 4.1.2008 kl. 00:00

Teologi. För Yvonne Terlinden har solidaritetsfrågor alltid varit viktiga. I sin doktorsavhandling undersöker hon hurudana uttryck vår moral tar sig i vårt umgänge med naturen. 4.1.2008 kl. 00:00

Kultur. Esbo firar i år 550-årsjubileum, räknat från 1458 då man antagit att orten fått en egen församling. Riktigt så enkelt är det inte, men årtalet fokuserar en livskraftig tid i Esbos historia, både kyrkligt och sociologiskt. 3.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Nästan 82 procent av finländarna hör till kyrkan. Lappobiskopen Simo Peura kommenterar det nedåtgående procenttalet och lyfter fram att kyrkan måste betona sin grundläggande uppgift. 3.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Svenskans särställning har blivit politiskt hetgods på Åland. Så hett att landshövding Peter Lindbäck kandiderar för den åländska platsen i kyrkomötet. Lekmannaombundet från Åland är ett av sju kyrkomötesombud från Borgå stift. 3.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. 81,7 procent av Finlands befolkning hör till evangelisk-lutherska kyrkan.   2.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Inför valet av nya representanter till stiftsfullmäktige och kyrkomötet öppnar Kyrkpressen torsdagen 3 januari en diskussionsarena på webben. 2.1.2008 kl. 00:00

Det närmar sig valtider i kyrkan. Följ med vad kandidaterna i stiftsfullmäktige- och kyrkomötesvalet bloggar om. Precis som på Kp i övrigt så kan du också här kommentera alla inlägg! Bloggande kandidater{snippet ElectionBloggers} De senaste inläggen {snippet ElectionBlogPosts} 2.1.2008 kl. 00:00

Människa. Att jobba med musik är något som lätt sväller ut och engagerar hela personen. Anna Brummer, musikpedagog och kantor, trivs med kombinationen musik och kyrka. Speciellt brinner hon för sångens glädje med de yngsta. 2.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherdevalet i Tammerfors svenska församling kan leda till akut kris. Församlingsrådet anser den enda behöriga som sökt tjänsten olämplig. Domkapitlet kan inte annat än utnämna honom. 1.1.2008 kl. 00:00

. Det händer över 31 miljoner gånger per år. En sekund övergår i en annan. Ändå anses den där ena sekunden, övergången som utgör skillnaden mellan 31 december och 1 januari ofta vara mera speciell än de trettioenmiljonerfemhundratrettiofemtusenniohundranittionio andra. 1.1.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 1/2008 I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.” 1.1.2008 kl. 00:00

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00