Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Människa. Konstkritik, feminism och en gigantisk dödsrädsla – verkligheten är mångbottnad för en engagerad person. 17.6.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Det var inte så långa utbildningar på 1960-talet. Jag hade inte hunnit fylla aderton innan jag fick tjänst som ungdomsledare i Karis församling. Jag minns att jag grät en skvätt på tåget. Det var långt hem till mamma i Korsholm. 17.6.2009 kl. 00:00

Ledare. 17.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. 60 procent av samerna bor utanför det traditionella hembygdsområdet.  De erbjuds sällan kyrkliga tjänster på samiska. 15.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Svenska kyrkans kyrkostyrelse beslutade den 12 juni att överlämna en skrivelse till kyrkomötet. I skrivelsen föreslås att kyrkoordningen ska ändras så att par av samma kön ska kunna ingå äktenskap. 13.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Gudstjänst utan ström ordnades i Värmland. 14.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. 12.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Mission då och nu 12.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Yusuf Bile har fått lämna sin kyrkliga fristad i Vasa och återvänt till Oravais flyktingförläggning. 12.6.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag är inte ute efter att strida med den konservativa falangen, men vill föra kyrkan närmare människan, säger radioredaktören och teologie-studeranden Fred Wilén. 11.6.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Har Finska Missionssällskapet glömt sin uppgift att sprida det kristna budskapet till dem som inte ännu 
hört det? Den kritiska frågan ställdes både på den svenska huvudfesten och under års-
mötesförhandlingarna. Sällskapets ledning
svarar nej på frågan. 11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det andra veckoslutet i juni fylls kyrkorna – det är det mest populära konfirmationsveckoslutet i de lutherska församlingarna. 10.6.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  Det är biskopsbesök så prästgårdspojkarna kikar bakom matsalsdörren och ser med stora ögon hur biskopen förser sig med efterrätt. 11.6.2009 kl. 00:00

Ledare. Det första en präst som ska vigas till biskop lovar i sin försäkran är att hålla sig ”till Guds heliga, rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse”. 11.6.2009 kl. 00:00

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18