Kristna budskapet viktigt i finländarnas julfirande

Kyrka. Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål. 25.12.2007 kl. 00:00

Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål.

Också andakter vid juletid är fortsättningsvis viktigt för en stor del av finländarna. Över en fjärdedel (27 %) anser att julens kristna budskap är mycket viktigt och för närmare en femtedel (18 %) är det viktigt att delta i julkyrkan eller i en julandakt. 14 procent av finländarna uppger att de går i kyrkan på julafton. Var fjärde finländare har för avsikt att delta i evenemanget De vackraste julsångerna. Julevangeliet läses i 15 procent av de finländska hemmen.

Betydelsen av gemenskap och traditioner syns på ett tydligt sätt i de religiösa traditionerna som hör samman med julen. Närmare två tredjedelar (59 %) tänker besöka gravgården på julen, det är också den klart populäraste allmänna traditionen som hör samman med julen. Utöver det tänker 51 procent följa med utlysandet av julfreden i radio eller tv och en tredjedel (35 %) sjunger julsånger hemma.

Många av julens traditioner förenar faktiskt finländarna för i de flesta aktiviteter vi ägnar oss åt under julen är skillnaderna små mellan olika ålders– och yrkesgrupper. Dessa uppgifter baserar sig på en enkät som Finska Gallup har gjort på uppdrag av Kyrkans forskningscentral. 1283 finländare deltog i undersökningen.

De flesta finländare vill fira julen hemma (59 %) eller tillsammans med sina föräldrar (15 %). Tre procent är däremot tvungna att fira julen på sin arbetsplats.

På julen fylls kyrkorna

Under julhelgen samlas hundratusentals finländare i kyrkorna för att fira Jesusbarnets födelse och uppleva julstämning. Julaftonen är kyrkoårets populäraste helgdag. Enligt den lutherska kyrkans senaste statistik deltog 386 000 finländare i julaftonens gudstjänster. Juldagen är den helgdag som ligger trea i statistiken. Julottan och högmässan hade 145 100 deltagare. Julnattens mässor samlade sammanlagt 83 000 finländare. Under senare år har julmässans ställning stärkts.

– Vardagen kan vara splittrad och söndrig. I julkyrkan söker man frid och stillhet. Kanske kan den reda ut en del knutar. Julkyrkan stärker också gemenskapen. I kyrkan finns andra som färdas i samma riktning, funderar kontraktsprosten Juha Palva i Jämsä prosteri.

KT



kyrkans ungdom. Leon Jansson, nyvald verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom, har gott om idéer för förbundet. 1.4.2015 kl. 14:30

Många församlingar dras med långsamma och dåligt planerade webbplatser. Det här ska Kyrkostyrelsens nya webbtjänst Klockaren råda bot på. 1.4.2015 kl. 13:14

Fontana Media. Malin Klingenbergs barnbok tävlar om prestigefylld utmärkelse. 1.4.2015 kl. 12:00

Även om hon fortfarande såg mycket elände bland flyktingarna i Turkiet och i barnhemmet i Azerbajdzjan så var Gunilla Luther-Lindqvist lycklig när hon kom hem från sin senaste resa. Jag upplever att vårt mål med att hjälpa dem är uppnått, säger hon. Livet segrar. 1.4.2015 kl. 10:24

kyrkans utlandshjälp. Kyrkans Utlandshjälp har öppnat en ettårig kampanj mot radikalisering både utomlands och i Finland. 26.3.2015 kl. 13:41

Esbo tar in portade missionsorganisationer. Kyrkans avtal ställer alla missionsorganisationer på samma streck. 26.3.2015 kl. 10:58

Kistor tillverkade enbart i naturmaterial är det enda som duger i Vasa från och med 2016. 26.3.2015 kl. 09:58

Terazzohörnet var en central punkt i Jakobstadsungdomarnas liv gör fyrtio år sedan. Där satt man på café eller hängde utanför på gatan på kvällarna. 26.3.2015 kl. 09:16

alexandra äng. Alexandra Äng är Ålands yngsta präst. Hon vill vara en församlingsledare som tar sig tid och är närvarande i stunden. 26.3.2015 kl. 00:00

utskrivningar. Antalet inskrivna medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland överskred antalet utskrivningar i februari 2015. 23.3.2015 kl. 14:59

åland. Lars-Runar Knuts, som utsetts till specialutredare för en eventuell församlingssammanslagning på Åland, besökte ögruppen förra veckan. 23.3.2015 kl. 15:13

själavård. Bekymrad? Nu kan du skicka brev till kyrkan och få svar. 23.3.2015 kl. 15:11

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41