Strategier behövs, men ...

Ledare. Ledare 41/2007 På olika nivåer i vår kyrka pågår arbetet med strategier och planer. Ett förslag till ny strategi för helhetskyrkan presenteras i december. Stiften, de kyrkliga samfälligheterna och församlingarna slipar på sina strategier och inom dem skrivs delstrategier för till exempel fastighetssektorn och personalsektorn. 9.10.2007 kl. 00:00

På olika nivåer i vår kyrka pågår arbetet med strategier och planer. Ett förslag till ny strategi för helhetskyrkan presenteras i december. Stiften, de kyrkliga samfälligheterna och församlingarna slipar på sina strategier och inom dem skrivs delstrategier för till exempel fastighetssektorn och personalsektorn.

 
Illustration: Jan Lindström

Om en positiv framtid för kyrkan kunde garanteras med strategier och andra planer skulle alla församlingsmedlemmar kunna känna sig trygga. Detta naturligtvis förutsatt att kyrkan kan byggas av människor och med hjälp av mänskliga planer samt att strategierna och planerna beaktar just de utmaningar och problem som kyrkan möter.

Psalm 127
, en vallfartssång av Salomo, är en svidande kommentar till den första förutsättningen.
Den säger enkelt och rättframt att allt är i Guds hand. Om Han inte bygger huset är byggarnas möda förgäves, men om arbetet sker i enlighet med Hans vilja går allt bra. Sina vänner ger Herren framgång.

Psalmen säger inte att vi skall sitta med händerna i kors och förvänta oss att allt skall ordna sig. Vår uppgift är att under bön om Herrens ledning och i enlighet med Hans uppenbarade vilja vara med och bygga Hans kyrka.
Märk väl: Hans kyrka och inte vår.

En annan viktig sak att komma ihåg i sammanhanget är att framtiden är i Guds hand och att den undandrar sig vår kunskap. Men det innebär naturligtvis inte att vi skall gå in i den med slutna ögon och utan några som helst planer.
Vår uppgift är att planera med hjälp av det förstånd som Gud gett var och en av oss och att göra det så bra som vi bara kan. Strategier och planer behövs.

Bland annat mot denna bakgrund är biskop Simo Peuras tankar om och kring helhetskyrkans strategiarbete intressant och viktigt (se mera på nyhetsplats i  KP nr 40).
I hans resonemang ligger betoning i strategiarbetet på ett klargörande av vilka uppgifter kyrkan finns till för och hur den bäst kan utföra de uppgifterna. Samma modell gäller naturligtvis varje enskild församling och församlingsorgan.

Detta avviker från ett allmännare sätt att se på strategier.
Det är ju att betona mål utanför organisationen och anpassa verksamheten efter dem. I Peuras tänkande är det uppgiften, kyrkans uppdrag i världen, som skall bestämma verksamheten. Får de göra det bygger Herren huset. Får de inte göra det är arbetarnas möda till ingen nytta.

Här är det fråga om att klart ta avstånd från ”specialförmåner” för medlemmarna samt från filosofin att man skall locka massorna med ”bröd och skådespel” som ingenting har att göra med uppdraget att föra ut de kristna budskapet.

I fråga om den utmaning som en för oss dold morgondag innebär förefaller det finnas orsak till nytänkande.
Som det nu är förlitar sig kyrkan och församlingarna i sina strategier och planer på antagandet att man möter endast en verklighet, som ser ut på ett tämligen bestämt sätt. Samtidigt har medvetenheten ökat om att till exempel medlemsflykten och ointresset för en del kyrkliga aktiviteter kan tillta till och med dramatiskt. Och vi vet nu att förändringar i den kommunala strukturen medför oväntade utmaningar och så vidare.

Helhetkyrkan,
de kyrkliga samfälligheterna och församlingar skulle göra klokt i att arbeta med olika scenarier och anpassa strategierna och planerna till olika verkligheter.
Det skulle dels ge en bättre, bredare uppfattning om vad som kan vänta, dels skapa öppenhet och flexibilitet i attityderna.

Med tanke på de allt annat än lugnande siffrorna över den kyrkliga utvecklingen kunde arbetet med olika scenarier, alternativa strategier och planer förmodligen också skapa den realistiska krismedvetenhet som stiftsdekan Sixten Ekstrand tycker sig sakna.
En regelbunden uppföljning av strategierna och planerna skulle för sin del hålla medvetenheten levande.
Även i kyrkliga sammanhang är det en sanning att erkännande av fakta är all vishets moder.

Stig Kankkonen



SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53