Mickelsmäss är det folkliga namnet på Mikaelidagen, änglarnas dag, som firas på söndag.
– Dagen skulle knappast ha blivit en så stor folklig festdag om det inte hade varit brytningstid i arbetsåret, säger Carola Ekrem, förste arkivarie vid Folkkultursarkivet.
– Mickelsmäss var dagen då höstarbetena skulle vara klara och djuren togs in. Tjänstefolket tog ny tjänst, flyttade och hade därför en frivecka, en slags semester.
Mickelsmäss var alltså en glad dag då tjänstefolket och herdarna firade.
– Man kunde säga att det var tjänstefolkets högtid. Pigorna och drängarna skulle serveras kaffe på säng och vara lediga hela dagen.
Mickelsmässmarknad hölls på många orter. Mickelsmäss var också ungdomarnas dag. De som blivit konfirmerade vid midsommar skulle tas in i ungdomslaget. Lokalt fanns olika traditioner.
– I till exempel Oravais köpte ungdomarna tillsammans en Mickelsmässbäss som stektes och åts.
Numera firas Mikaelidagen den 29 september, eller om denna dag är en vardag, närmast följande söndag. Fram till kalenderreformen 1772 inföll helgdagen alltid 29 september, oberoende av veckodag.
