Ett hänsynslöst verk

Ledare. Ledare 37/2007 Paragraf 52 i ulänningslagen är rubricerad ”Beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker”. 12.9.2007 kl. 00:00

Paragraf 52 i ulänningslagen är rubricerad ”Beviljande av uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker”.

Första stycket i paragrafen lyder:
”En utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd, särskilt med beaktande av de förhållanden i vilka han eller hon skulle hamna i sitt hemland eller hans eller hennes sårbara ställning.”

 
Illustration: Jan Lindström

Bland annat i fallen med den kosovoalbanska Halide Latifi i början av året och nu med irankurdiska Naze Aghai har Utlänningsverket visat att åtminstone det citerade avsnittet i utlänningslagen är endast ett stycke papper.
Detta är viktigt att notera eftersom verket i offentligheten med en åsnas envishet och sömngångares säkerhet hävdat att det enda man kan göra och gör är att följa lagen. Allt annat leder till godtycke.

Självfallet skall Utlänningsverket följa lagen. Men det skall inte ske selektivt, vilket nu förefaller vara fallet. Verket väljer ju att blunda för paragraf 52.
Att det är så bekräftas av vad företrädare för verket sagt i offentligheten, nämligen att alla asylsökande skall behandlas lika.
Det har inneburit att verket väljer bort skyldigheten – märk väl inte rätten – att beakta individuella, mänskliga orsaker. Sådana orsaker kan ju inte generaliseras och därmed inte gälla alla asylsökande. Väljer man som Utlänningsverket att behandla alla efter samma modell gjuten i rostfritt och syrefast stål, kan individuella, mänskliga orsaker inte beaktas.

Säga vad
man vill om Utlänningsverket, men konsekvent är det.
Det har gamla och sjuka Halide Latifi fått känna av. Och det har Naze Aghai, som i sitt hemland med största sannolikhet hotas av våldtäkt och andra former av tortyr, av fängelse och ytterst kanske till och med av döden, fått känna av.
De individuella, mänskliga orsaker som i deras fall borde ha gett dem uppehållstillstånd har blivit uppenbara för hela folket. Med undantag för dem som fattar besluten i Utlänningsverkets namn.

Redan detta är beklagligt och farligt. Men kanske ännu värre är att verket visar fingret åt kyrkan och andra som lyfter fram och påminner om de individuella och mänskliga aspekterna. Ledande tjänstemän vid Utlänningsverket betackar sig ju i offentligheten med jämna mellanrum för goda råd.
Senast skedde det då verkets överdirektör Jorma Vuorio i en intervju för tidningarna Savon Sanomat och Keskisuomalainen upplyste församlingarna om att det inte är deras sak att ge råd om vilka beslut verket borde fatta.

Ändå är
det just goda råd som Utlänningsverket förefaller vara av stort och akut behov av. Varför det är så framgår tydligt och klart redan av de hänsynslösa och obegripliga besluten bland annat i fallen Latifi och Aghai. Det framgår också tydligt och klart av den svidande kritik som professor Veikko Anttonen framför på nyhetsplats i den här tidningen.

Anttonens kritik kan sammanfattas i konstaterandet att Utlänningsverket helt enkelt inte vet vad det gör. Bokstavligt talat.
Att det är så illa ställt beror på bristande kunskap och bristande insikt om religionens och kulturens stora betydelse i länder som ofta är aktuella just i ärenden som behandlas av Utlänningsverket.
Och vad värre är: Utlänningsverket bryr sig inte om att utnyttja den sakkunskap som finns utan väljer att tro på myndigheter som talar i egen sak.

Summa summarum.
Utlänningsverket uppför sig som självtillräckliga, maktfullkomliga myndigheter i diktaturer gör.
Inte som en del av ett demokratiskt land där den ständiga dialogen om vad som är rätt och riktigt för utvecklingen vidare.
Nu måste de demokratiskt valda beslutsfattarna, ministrarna och riksdagsledamöterna säga ifrån på skarpen. Så här kan det inte få fortsätta.

Stig Kankkonen



betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22