Kommunen och församlingen

Ledare. Ledare 35/2007 Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna. 28.8.2007 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna.

Det är därför som alla diskussioner om gällande och eventuella kommande kommungränser är av avgörande betydelse också för församlingsstrukturen.
Och det är därför som diskussioner gällande samarbete inom till exempel hälso-, sjuk- och socialvården i förlängningen också berör församlingarna. Samarbete inom centrala kommunala sektorer anses ju vara förstadier till en kommande kommunsammanslagning.

Bland annat
i Kronoby i norra svenska Österbotten pågår en ganska het debatt om i vilken riktning kommunen skall söka samarbetspartner när det gäller social- och hälsovård. En del är för Karleby och andra för Jakobstad.
I debatten har språket spelat en central roll. Karleby upplevs av en del som ett för finskspråkigt alternativ och för dem är det därför Jakobstad som gäller. Andra menar att tvåspråkigheten i Karleby och dess samarbetsområde fungerar bra.

Orienteringen har alltså betydelse också för Kronoby kyrkliga samfällighets tre församlingar.
Slås Kronoby i framtiden samman med Jakobstad kommer de tre församlingarna att finns i en samfällighet som sorterar under Borgå stift. Faller valet på Karleby blir de tre församlingarna delar i en samfällighet som sorterar under Uleåborgs stift.

En stor fråga – utöver de stora frågor som biskop Gustav Björkstrand tar upp på nyhetsplats – är om detta sätt att paketera det kommunala och det kyrkliga i en ödesgemenskap snabbt borde ses över.
Den gamla skattetekniska grunden för att gränserna måste sammanfalla kan med tanke på dagens moderna teknik ifrågasättas. Om den skattetekniska motiveringen inte längre håller, måste andra tungt vägande motiveringar presenteras. Om de finns.

Det man
allmänt torde kunna säga är att det knappast kan finnas något gudagivet som gör att församlingarna – ur vilka kommunerna växt fram – i dag inte kunde ha sin struktur och kommunerna sin.
Allmänt finns det också mycket som talar för att det gamla tänkandet med generella, låsta strukturer mera hör gårdagen till och att det som nu behövs är flexiblare strukturer, samarbetsmodeller och -lösningar av olika slag för olika behov i olika regioner och i olika sammanhang.

Konkret är det fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar gällande till exempel hälso-, sjuk- och socialvård kunde skapa enheter som ger optimala förutsättningar att predika evangelium, förvalta sakramenten och allmänt föra ut det kristna kärleksbudskapet.
Konkret är det också fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar kunde beakta de oerhört viktiga språkliga aspekterna i strukturerna.

Då kunde det bli möjligt för de svenskspråkiga församlingsmedlemmarna i olika delar av landet att bilda församlingar samfälligheter som hör till Borgå stift. Då kunde till exempel de tre svenska församlingarna i Kronoby samt Karleby svenska församling bilda en svenskspråkig samfällighet. Eller så kunde alla de nämnda församlingarna vara med Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Samma modell kunde tillämpas i hela det kyrkliga Svenskfinland och den skulle förhindra att Borgå stift berövas administrativa och ekonomiska styrredskap.
En annan modell för att garantera en fortsättning för fungerande svenskspråkiga församlingar är att grunda Den svenskspråkiga evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Fria och vilda fantasier? Visst!
Men börjar det inte bli hög tid att låta fantasin flöda när det gäller den finlandssvenska kyrkliga sektorn?

Stig Kankkonen



Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48