Familjens framtid formas nu

Ledare. Ledare 29-30/2007 Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor? 17.7.2007 kl. 00:00
Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor?
Eller skall lagstiftningen till den delen göras helt neutral och varje medborgare fritt få välja under vilka former hon eller han vill arrangera sin samlevnad?

 
Illustration: Jan Lindström
Detta är frågor som riksdagsledamöterna ytterst ställs inför varje gång de avgör hur lagen skall behandla personer som valt samboende i stället för äktenskap eller som valt partnerskap tillsammans med en person av samma kön.
Det är att hoppas att lagstiftarna fattar sina beslut fullt medvetna om att de två nämnda samlevnadsformerna ingalunda är de enda som riksdagen tvingas ta ställning till.

I Sverige
pågår som bäst en livlig debatt och ett minst lika livligt lobbande för könsneutralt äktenskap. I korthet är det fråga om att äktenskapslagstiftningen skall vara könsneutral så att samkönade par får ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella.
Bakom hörnet väntar redan en ny debatt som kommer att handla om månggifte.

Huvudargumentet
för månggifte kommer med stor sannolikhet att vara att det inte är statens sak att ta ställning till hur många partners en kvinna eller man vill leva tillsammans med.
Med tanke på den pågående debatten är argumentet helt följdriktigt. Om man går in för att staten inte skall blanda sig i könsaspekten i ett förhållande kan det rimligtvis inte heller vara statens sak att ta ställning till kvantitetsfrågan.

För cirka
en månad sedan antog Vänsterförbundets partikongress ett politiskt målsättningsprogram för 2007-2010.
En målsättning är att äktenskapslagstiftningen skall göras könsneutral. En annan att par av samma kön skall ges adoptionsrätt och fullt ut samma rättigheter och skyldigheter som föräldrar av olika kön.
Det behövs ingen siarförmåga för att säga att det kravet kommer att framföras också av andra så kalla progressiva krafter.
Och det behövs ingen siarförmåga för att säga att allt som görs för att slå vakt om äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna allt högljuddare och aggressivare kommer att stämplas som konservativt och förkastligt.

På sin partidag i Vanda beslöt Svenska folkpartiet ”att aktivt verka för en positiv utveckling av adoptionsrätten för homosexuella par” samt ”att revidera partnerskapslagen så att på alla punkter motsvarar en könsneutral äktenskapslagstiftning”.
För alla som vill slå vakt om barnens rätt till en mamma och pappa och om det traditionella äktenskapet är beslutet djupt beklagligt.

Det är att hoppas att sfp vid närmare eftertanke i denna fråga väljer att handla som Vänsterförbundets ordförande efter beslutet att aktivt arbeta för en totalseparation mellan staten och kyrkan.
Hennes besked var att man inte kommer att lägga två strån i kors i den saken.

För alla som vill slå vakt om äktenskapet och om barnens rätt till en mamma och en pappa finns det däremot all orsak att handla precis tvärtom och lägga många strån i kors och knäppa händerna i bön för den traditionella familjen och alla värderingar som hör samman med den.
Stig Kankkonen



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00