Bilden av kyrkan

Ledare. Ledare 22/2007 Undersökning efter undersökning vittnar om att finländarna är nöjda med kyrkan. Ändå har en del biskopar direkt och indirekt uttryckt sin oro för kyrkans image. 30.5.2007 kl. 00:00

Undersökning efter undersökning vittnar om att finländarna är nöjda med kyrkan. Den senaste undersökningen i raden gällde församlingsmedlemmarnas inställning till och uppfattning dels om de kyrkliga förrättningarna, dels om kyrkans diakoniarbete.

Åtta av tio uppgav att förrättningarna och möjligheten att vara fadder är det som gör att de vill höra till kyrkan. Lika många uttryckte sin uppskattning för kyrkans sociala arbete både hemma och i utlandet.

 
Illustration: Jan Lindström

Ett par andra tämligen färska undersökningar visar att finländarna är mycket nöjda med hur prästerna sköter sitt arbete, att skriftskolan är ytterst populär och att det är trängsel till utbildningen av hjälpledare i skriftskolorna.

Vad den så kallade ”stora allmänheten” beträffar torde det alltså vara korrekt att säga att bilden av och inställningen till kyrkan är grundpositiv. Kyrkan har med andra ord en image som den inte behöver skämmas för.

Ändå har en del biskopar direkt och indirekt uttryckt sin oro för kyrkans image. Den oron har naturligtvis ingenting att göra med resultaten av de nämnda undersökningarna. Det som oroat är den envisa offentliga diskussionen om kvinnoprästmotståndet.

I detta nummer av Kyrkpressen förklarar imageforskare, docent Veikko Karvonen, varför den massmediala logiken och den allmänna offentlighetsmekanismen fungerar som den gör.
I korthet är det så att konflikter alltid ger rubriker och att kyrkliga konflikter som kommenteras av biskopar lyfter upp rubrikerna på första sidan.

Mot denna bakgrund är det lätt att instämma i Karvonens bedömning att kyrkans ledning aktivt bidragit till att hålla igång och dramatisera den kvinnoprästmotståndardebatt som de nu menar att är till skada för kyrkans image.

Innan några större lärdomar dragits av den debatten håller en annan för kyrkan pinsam debatt på att växa till sig i offentligheten: debatten om kyrkans, konkret Tammerfors domkapitels, sätt att behandla Markku Koivisto.

Också i det fallet förefaller det vara berättigat att fråga vilken roll stiftets biskop, Juha Pihkala, spelat. Åtminstone professor Antti Laato har i offentligheten låtit förstå att det är mera Pihkalas attityder till Koivisto och Nokia-missionen än något annat som lett till konflikten.

Men bilden av kyrkan formas inte endast av den offentliga debatten. Parallellt med den förs också mera i det tysta debatter som är viktiga med tanke på kyrkans framtid. En sådan debatt just nu gäller frågan om konsekvensen i kyrkans behandling av sin anställda och medlemmar.
Frågor som ställs är bland annat hur det kan komma sig att personer som öppet och klart tar avstånd från det som kyrkan officiellt lär inte förefaller vara något problem för kyrkans ledning, medan sådana som försöker hålla sig till det som kyrkan stått för i ett par tusen år är det.

Det säger sig självt att bilden av en folkkyrka som evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte kan och inte skall vara glansbildsaktig. Tvärtom. Det är som sig bör att bilden ibland är grovkornig, rispig och att den väcker frågor och diskussioner.
Som institution måste kyrkan i praktiken i alla fall kunna och våga stå för det som den i teorin säger sig stå för. Den får inte anpassa sig till – som det heter – tidens anda för att uppnå popularitet och för att få en image som accepteras så många som möjligt.

Kyrkan förkunnar Guds ord, förvaltar sakramenten, verkar för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Till denna del måste bilden hållas tydlig och klar.
Oberoende av om den bilden faller alla på läppen eller inte.

Stig Kankkonen



Mest läst

    sammanslagning. Kyrkostyrelsens plenum beslöt idag att slå ihop Malax, Petalax och Bergö församlingar till en församling från den första januari 2023. Det nya församlingen ska heta Malax församling. 24.8.2022 kl. 15:27

    BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

    ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

    parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

    GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

    FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

    TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

    SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

    Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

    kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

    KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

    KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

    konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

    unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

    SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

    PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

    tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

    FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

    Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

    antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

    Mest läst