Kyrklig konflikttsunami

Ledare. Ledare 19/2007 Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, har denna vecka samlats till vårsession i Åbo. På agendan finns bland annat en rapport om kyrkans strategi fram till år 2015. 7.5.2007 kl. 00:00
Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, har denna vecka samlats till vårsession i Åbo. På agendan finns bland annat en rapport om kyrkans strategi fram till år 2015.
Utkastet till strategin talar om trygghet i församlingen, som skall vara en älskande och öppen sanningsgemenskap. Där understryks att kyrkan fattar sina avgöranden objektivt och så att de tål all granskning och så vidare.

 
Illustration: Jan Lindström
Kyrkan står inför stora utmaningar då det gäller att förverkliga allt det goda och vackra som den talar om.

Det som sägs i strategiplanen kontrasterar generellt sett bjärt mot den verklighet som Esbo stifts biskop Mikko Heikka gjorde sig till tolk för i samband med ett besök i Grankulla finska församling nyligen. Han sade sig vara harmsen över att kvinnoprästmotståndarna och homofrågan har ansträngt kyrkans bild utåt den senaste tiden.
Biskopen påminde om att evangeliet är spridningen av ett glädjebudskap och sade sig hoppas att kyrkans image skall fås att motsvara verkligheten.

Biskop Mikko Heikka är inte den enda som är harmsen över kyrkans bild både utåt och inåt. Känslan delas säkert av många och större lär den harmsna skaran bli hela tiden.

I egenskap av ordförande för den arbetsgrupp som på biskopsmötets uppdrag utrett problem förorsakade av olika ämbetssyner har Heikka i hög grad format den agenda som helt tydligt bidragit till den situation som han nu betecknar som olycklig.
Det är ju i hög grad den arbetsgruppens övertygelse om att hårdare tag mot präster med traditionell ämbetssyn ger önskat resultat som lett till massmedialt hårdbevakade konfrontationer. Tv, radio och tidningar rapporterar med förtjusning om konfrontationer. Och sammanstötningar vid altaret eller i predikstolen är massmedialt sett manna från himlen.

Det klimat som skapats har bland annat resulterat i att kommentatorer och opinionsbildare som varken känner till eller bryr sig om teologi eller religiös övertygelse sympatiserar med konfrontationstankarna och hejar på alla som kräver hårdare tag mot kvinnoprästmotståndare. Ofta i toleransens namn. Det ligger liksom i tiden.
Kvinnoprästmotståndare, som ser de hårdare nyporna som ett bevis på att de följer Guds vilja, känner sig förmodligen innerst inne ganska nöjda. På det hållet ser man varje tillstramning av situationen som en bekräftelse på att man är på rätt väg och på att ett samarbete är omöjligt.

I dagens läge torde det vara berättigat att säga att de åtgärder och uttalanden som kyrkans ledning med biskopsmötet i spetsen det senaste året stått för snarare skärpt och komplicerat situationen än gjort den bättre.
Också här har massmedierna spelat en stor, kanske till och med avgörande, roll. De som har vädjat för samtal och tolerans, till exempel Helsingforsbiskopen Eero Huovinen, har mer eller mindre negligerats eller sopats bort av vad som har börjat likna en konflikttsunami.

Då kvinnoprästmotståndarna inte heller själva har kunnat visa på konstruktiva och realistiska vägar framåt, har de som efterlyst hårdare nypor blivit bönhörda till fullo. Också bland kvinnoprästmotståndare har aggressivare tongångar vunnit större förståelse och bredare gehör.

Kyrkan förefaller därmed befinna sig i en situation där konflikter mellan ”konservativa” och ”liberala” allmänt anses vara ofrånkomliga, av en del nödvändiga och av vissa till och med välkomna.

Då arbetet med kyrkans strategi går vidare vore det viktigt att det inte sker i några höga sfärer utan med stark förankring både i den inom- och utomkyrkliga verkligheten.
Utan den förankringen kan strategiplanen bli en uppräkning av allt det goda man vill vara men inte är och allt det goda man vill göra men inte gör. Då kommer också planen att bli något som vänds mot kyrkan och något som man inom kyrkan måste vara harmsen över.

Många tankar, blickar och förhoppningar riktas i denna svåra situation mot kyrkomötet. Kan och vill kyrkans högsta beslutande organ göra något för att förbättra möjligheterna att leva upp till det som strategiplanen förslås sätta som sina värden: högaktning av det heliga ansvar, sanningsenlighet och rättvisa?
I dag är det allt för många församlingsmedlemmar som saknar allt för mycket av allt detta. Och fler lär det bli om det fortsätter så här.

Stig Kankkonen



Kyrka. Hur ska bokningen av kyrkor egentligen skötas? Den frågan har varit aktuell under senare tid både i anslutning till Regnbågsmässan och mötet i Åggelby kyrka. 25.4.2007 kl. 00:00

Kultur. Andlighet är ett tema som blir allt hetare i Hollywood. 25.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Helighet och enkelhet är temat för de finska Kyrkodagarna som anordnas i Åbo under det sista veckoslutet i maj. 24.4.2007 kl. 00:00

Människa. De talar hebreiska tillsammans, trosbröderna Youval Yanay och Zak Mishraki, den första israel, den senare palestinier. Och lite arabiska, för Youval vill lära sig det. De går med långa steg på Kyrkoesplanaden i Vasa på väg till gudtjänsten i Trefaldighetskyrkan. Bakom sig har de Oasrörelsen våroas, framför sig en vecka med möten runt om i Svenskfinland. 24.4.2007 kl. 00:00

Kultur. Chill 17/2007 Att få Idols och armén att passa ihop var inget problem för Christer Romberg. 24.4.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan mördades tre kristna män i staden Malatia i södra Turkiet. 23.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Gemensamma kyrkorådet vid Helsingfors kyrkliga samfällighet har vid ett möte beslutat att inte bevilja en ansökan på 40 000 euro till ett projekt som genomförs av den finska lutherska evangeliföreningen (SLEY) och den svenska systerorganisationen SLEF. 23.4.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. Som vi har väntat! När vi flyttade in på våren för två år sen skulle den komma ”på sommaren”. Det hade ju varit alldeles lagom, förstås, för då hade det ju varit enkelt att flytta på sig. 23.4.2007 kl. 00:00

Kultur. En biblisk temapark skall enligt planerna byggas i Tennessee. 23.4.2007 kl. 00:00

Människa. Kyrkan och teatern har mycket gemensamt och mycket av lära sig av varann, tycker prästdottern och skådespelaren Camilla Hellberg. 23.4.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 17/2007 Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i. 23.4.2007 kl. 00:00

Människa. Lolan Björkman och Eva-Lott Wikman har skapat en gripande själamässa till minne av hospitalshjonen i Kronoby. 22.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. I samband med religionsutövning, som till exempel gudstjänster, är det juridiskt hållbart att tvinga kvinnoprästmotståndare till samarbete med kvinnliga präster endast om alla andra arrangemang visat sig omöjliga. Det säger Seppo Koskinen, professor i arbetsrätt. 21.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. YLE:s svenska nyheter har i en telefonundersökning kartlagt Borgå stifts kvinnliga prästers upplevelser av situationen i stiftet och drar slutsatsen att trivseln är dålig. Biskop Gustav Björkstrand kommenterar undersökningen med att poängtera att problemen på det praktiska planet är små. 20.4.2007 kl. 00:00

Kultur. Söndagsskolan ger barn läs- och skriverfarenheter. Det visar en ny avhandling som är gjord vid Uppsala universitet. Samtidigt visar undersökningen att skolan inte tar hand om dessa kunskaper. 20.4.2007 kl. 00:00

karleby svenska församling. Två personer har sökt tjänsten som kantor i Karleby svenska församling, skriver Österbottens Tidning. 5.10.2015 kl. 13:02

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39