Fattigdomen dribblas bort

Ledare. Ledare 18/2007 I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden. 28.4.2007 kl. 00:00

I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden.
Målsättningen var att få sådan information som skulle göra det möjligt att aktivt och effektivt minska fattigdomen och marginaliseringen i en av Finlands mest välmående städer. Motionen hade undertecknats av ytterligare 34 av sammanlagt 67 ledamöter och fördes in i berednings- och beslutsprocessen.

 
Illustration: Jan Lindström

I mars i år hade de kommunala kvarnarna malt nästan klart och motionen kom upp för beslut i stadsfullmäktige.
Nu hade följande intressanta metamorfos inträffat. Den motion som hade för avsikt att få till stånd en fattigdomsundersökning hade resulterat i förslaget att staden årligen presenterar en välståndsredogörelse. Fattigdomen i Esbo skulle följaktligen inte egentligen vara fattigdom utan ett underskott i välfärden, en liten plump i protokollet.

Med en övertygande majoritet röstade fullmäktige för årliga välståndsredogörelser och de fattigas och utslagnas verklighet förblir outredd.
Detta innebär med stor sannolikhet att det i framtiden blir svårt att uppbåda något större intresse för deras situation. Fattigdomen dribblades effektivt bort.

Tyvärr är det inte endast i Esbo som intresset för fattigdom och utslagning är litet eller obefintligt och intresset för positiva välståndsindikatorer stort.
I och för sig är detta kanske naturligt. Det är bara så att det känns bättre att tala om och presentera de rika och friska än de fattiga och sjuka.

Ett verkligt
problem blir detta då de som har ekonomiska och sociala problem mer eller mindre glöms bort där välfärden fördelas och intresset fokuseras på hur de som redan har det bra skall få det ännu bättre.
Och det är ju så det ofta går. Motiveringen är självfallet inte att man inte skulle bry sig om dem som har det svårt, utan att man måste slå vakt om att de som vill och kan stå för produktion och tillväxt. Som det heter: man måste baka kakan innan man delar på den.

Den attityd som i Esbo förvandlade fattigdomsutredningen till välståndsredogörelse har på ett allmänt plan gjort och gör att kakan aldrig förefaller vara tillräckligt stor för att alla skall få en bit. En del av oss får nöja sig med smulor.
Av någon märklig anledning förefaller det nämligen vara en omöjlig tanke att fördela det som finns rättvist. I stället förutsätta alltid att det skall finnas ännu mera att dela innan det kan göras rättvist.

Eftersom vi människor – i alla fall de flesta av oss – är funtade så att vi alltid vill ha mer och aldrig kan få nog är den ekvationen omöjlig. Det kommer aldrig att finnas tillräckligt mycket för att dela rättvist.
Alternativet till detta är att vi inser och erkänner att rättvisa inte är beroende av kvantitet utan av attityder. Det avgörande är därför inte hur mycket vi har att dela på, utan hur vi ser på oss själva och på våra medmänniskor.
Eller kanske rättare sagt: att vi ser våra medmänniskor. Också de fattiga och marginaliserade.

Stig Kankkonen



profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22