Attityder kan man inte lagstifta om

Ledare. Ledare 17/2007 Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i. 23.4.2007 kl. 00:00
Det blir intressant att följa med hur den nya regeringen vill göra Finland och världen till en bättre plats att leva i.
För en del av oss är det till och med mer än intressant. För dem som ekonomiskt, socialt och annars står och balanserar på gränsen mellan en möjlig och en omöjlig morgondag kan det vara helt avgörande vad som nu sker, inte endast konkret utan också på en attitydnivå.

 
Illustration: Jan Lindström

Attitydernas betydelse har konkretiserats i det principiellt mycket viktiga fallet med den serbiska medborgaren, snart 72-åriga Halide Latifi, som för närvarande bor hos sin brorson i Borgå.

Brorsonen har snart under ett par år tagit hand om henne och båda vill fortsätta med det arrangemanget. Problemet är att Utlänningsverket fattat två beslut om att hon skall utvisas.

Det senaste utvisningsbeslutet fattades för tre veckor sedan. Utlänningsverkat motiverar på tre maskinskrivna sidor varför de inte kan bevilja henne uppehållstillstånd.

Bland argumenten finns allt från att det är möjligt också för en smått dement, deprimerad gammal kvinna att leva ett drägligt liv i Kosovo till att det är fritt fram för släktingar var som helst i världen att stöda henne ekonomiskt om vården eller boendet blir för dyrt för henne att klara av på egen hand.

Enligt Utlänningsverket finns det kort sagt ingenting avgörande som skulle säga att man inte rimligtvis kan förutsätta att Halide Latifi fortsätter att leva i sitt hemland.

Utlänningsverkets tolkning av hur den verklighet ser ut som Halide Latifi skulle utvisas till har ifrågasatts och ifrågasätts.
Hur man väljer att bedöma förhållandena i Kosovo har inte endast med vad som brukar kallas kalla fakta utan också med attityder att göra. Den som har attityden att Latifi skall utvisas ser den på sitt sett. Den som vill att hon inte skall utvisas ser den på sitt sätt. Fakta finns där, men de uppfattas och bedöms på olika sätt.

Samma gäller bedömningen av det som sägs i utlänningslagen § 52: ”En utlänning som befinner sig i Finland beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om det med hänsyn till utlänningens hälsotillstånd, de band som knutits till Finland eller av någon annan individuell, mänsklig orsak är uppenbart oskäligt att vägra uppehållstillstånd …”
De flesta av dem som följt med fallet Latifi anser säkert att det av många individuella mänskliga orsaker är oskäligt att inte bevilja henne uppehållstillstånd.

Men Utlänningsverket har en annan uppfattning.
I en radiointervju med verkets enhetsdirektör Esko Repo låter han förstå att det vore orättvist mot andra att på basis av individuella mänskliga orsaker bevilja Latifi uppehållstillstånd.
Logiken förefaller vara lika solklar som absurd.
Individuella mänskliga orsaker kan inte tillämpas eftersom det är fråga om individuella mänskliga orsaker som därför följaktligen inte kan tillämpas generellt.

I olika sammanhang har Utlänningsverket betonat att lagen måste följas. Så är det förstås också. Men attityder kan man inte lagstifta om. Och det är på det planet problemen för Halide Latifi huvudsakligen förefaller uppstå vad Utlänningsverket beträffar.
Vill man se något gott i det som nu skett kring fallet Latifi skulle det i så fall vara att behovet av ”attitydbedömningar” i samband med lagstiftning blivit uppenbart.
Även om man som sagt inte kan stifta lagar om attityder kan man stifta lagar som formuleras utgående från hur de i värsta fall kan tolkas.
Till den delen har Utlänningsverket varit lagstiftarna till stor hjälp med konkreta exempel.

Stig Kankkonen



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00