Biskoparna och kyrkans enhet

Ledare. Ledare 16/2007 Turerna i den så kallade kvinnoprästfrågan visar att det råder oenighet om hur man bäst värnar om enheten och främjar fullgörandet av kyrkans uppgifter. 16.4.2007 kl. 00:00
Första paragrafen i det kapitel i kyrkoordningen som behandlar biskopsämbetet inleds med att ”biskoparna utövar, envar i sitt stift, den högsta tillsynen över församlingarna och prästerskapet”. 
Paragrafen fortsätter med en uppräkning i sju punkter av vad ”biskopen skall”. Den första punkten säger att biskopen skall ”värna om kyrkans enhet och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet”.

 
Illustration: Jan Lindström
Turerna i den så kallade kvinnoprästfrågan visar att det råder oenighet om hur man bäst värnar om enheten och främjar fullgörandet av kyrkans uppgifter.
En del biskopar talar för hårda, resoluta tag medan andra pläderar för tolerans och söker modeller som skulle möjliggöra samexistens mellan dem som accepterar och dem som inte accepterar kvinnliga präster.
För de förra skulle kyrkans enhet tryggas om de präster som inte till alla delar kan följa kyrkans ordning antingen självmant lämnar kyrkan eller tvingas göra det. De senare är beredda att i enhetens namn acceptera en ordningsoenighet om det sker i samförstånd och ömsesidig respekt.

Esbobiskopen Mikko Heikka har lett arbetet med att för biskopsmötets del kartlägga kvinnoprästfrågan och komma med förslag till konfliktlösningar. Det förslag som majoriteten av hans arbetsgrupp presenterade andades hårda nypor. 
Efter en ordentlig mangling i biskopsmötet enades biskoparna om en redogörelse där betoning primärt låg på pastorala samtal och ömsesidig respekt.

Kuopiobiskopen Wille Riekkinen har för sin del i offentligheten gett uttryck för åsikten att de präster som inte kan accepter kvinnliga kolleger borde lämna kyrkan.
Hans ”intolerans” i detta fall blir intressant speciellt med tanke på hans annars stora tolerans med teologiska oliktänkare åt det liberala hållet. Själv har han framfört åsikter som enligt en anmälan hösten 2002 till domkapitel i Kuopio inte varit i överensstämmelse med kyrkans lära, kyrkolagen och kyrkoordningen.
Biskopen friades med motiveringen att de aktuella åsikterna var inlägg i en pågående debatt. Innehållet i hans debattinlägg tog domkapitlet inte ställning till.

Helsingforsbiskopen Eero Huovinen hör till dem som anser att kyrkans enhet bäst kan värnas genom tolerans och samarbete utgående från att kyrkan har kvinnliga präster. Sin uppfattning har han nyligen gett uttryck för i en debattartikel i Helsingin Sanomat (6.4).
På samma linje var biskop emeritus Erik Vikström och är biskop Gustav Björkstrand. Också ärkebiskop Jukka Paarma har i alla sammanhang betonat samtalet och toleransen.

Trots att biskoparna alltså inte är ense om hur enheten skall bevaras har den allmänna bilden blivit att mer eller mindre samtliga är för hårdare tag mot trilskande kvinnoprästmotståndare. Orsaken till detta är att massmedierna med uppenbar förtjusning väntar på upprivande konflikter och ordentliga nappatag. Plus att de själva i och med sin nyhetsbevakning bidrar till konflikter.
Tyvärr förefaller det dessutom inom kyrkan finnas de som mer än beredvilligt både informerar om och arrangerar konflikter. I vissa fall förekommer farhågor om att så skett till och med på biskopsnivå.
Eftersom kyrkan är ett offentligträttsligt samfund är det absolut nödvändigt att den juridiska sidan av kvinnoprästfrågan utreds och klarläggs. Och eftersom kyrkan är ett trossamfund är det absolut nödvändigt att kvinnoprästfrågan inte endast ses som en juridisk fråga.
I det sammanhanget finns det orsak att också reflektera över om och var man kan hitta en gemensam grund för diskussion mellan dem som ser kvinnoprästfrågan endast som en ordningsfråga och dem som ser den som en läro- och trosfråga.

Ytterligare en sak som de enhetsvärnande biskoparna bör komma ihåg är att direkta och indirekta uppmaningar till kvinnoprästmotståndare att lämna kyrkan inte gäller enbart präster. Uppmaningen måste rimligtvis leda till att församlingsmedlemmar som av övertygelse inte accepterar kvinnliga präster också tar frågan om sitt medlemskap till omprövning.
Det är svårt att se att detta skulle vara vägen när det gäller att slå vakt om kyrkans enhet. Att det inte är det visar utvecklingen i Sverige.

Samtidigt skall man komma ihåg att enhet förutsätter att alla parter verkligen vill enhet. Om någon part inte vill enhet kan den andra parten varken tvinga fram den eller ”köpa” den med partiella eftergifter.
Därför måste kravet på tolerans och respekt ställas på alla parter.
Och därför måste alla parter målmedvetet och aktivt vara beredda att söka lösningar som möjliggör samexistens och samarbete även om ramarna inte fullt ut är tillfredsställande.

Stig Kankkonen



Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39