De gröna kvistarnas dag

Ledare. Ledare 14-15/2007 Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner. 2.4.2007 kl. 00:00

Kyrkpressens papperstidning utkommer i normala fall officiellt på torsdag. Den här torsdagen är Skärtorsdag och med tanke på de kyrkliga nyheter som dominerat de senaste veckorna ger dagen anledning till några reflektioner.

 
Illustration: Jan Lindström

Det latinska namnet på Skärtorsdag är dies viridium vilket betyder de gröna kvistarnas dag. Det namnet har dagen fått därför att det var då som de som hade avstängts från nattvardsgemenskapen återupptogs i församlingen. De blev på nytt gröna kvistar i vinträdet, som är Jesus.

Dagen vittnar också om att Jesus tvättade lärjungarnas fötter. En handling som kraftfullt och konkret predikar budskapet att de kristna skall älska och tjäna varandra. Och dagen vittnar om nattvardens instiftelse, om att Guds son Jesus Kristus offrar sig för vår skull. I nattvarden får vi bekräftelse på våra synders förlåtelse och på att vi får leva i gemenskap med Gud och med varandra.


De nationella kyrkliga nyheterna de senaste veckorna står i ganska bjärt kontrast till Skärtorsdagens budskap. De vittnar inte om hur vi kristna älskar varandra, hur vi tjänar varandra, hur vi lever ut vår gemenskap och ger uttryck för vår tacksamhet gentemot Gud och hur vi vill föra ut budskapet om hans kärlek till alla och en var.

Nyheterna vittnar tyvärr om hur vi skall utesluta andra, hur formell ordning och rigorös paragraftolkning blir viktigare än respekt, förståelse och flexibelt samarbete, hur ja inte längre med nödvändighet behöver vara ja eller nej vara nej.De kyrkliga nyheter som i dag får de största och flesta rubrikerna talar kort sagt inte om hur vi kristna ödmjukt tvättar varandras fötter eller annars visar prov på ödmjukt tjänande, utan om hur vi med stålhättade skor sparkar varandra på smalbenen eller i baken.

I den verklighet som nyheterna återspeglar är skärtorsdagen Anno Domini 2007 inte fråga om de gröna kvistarnas dag utan mera om de avsågade eller de avsågningshotade kvistarnas dag.

Vid det här laget ter det sig tämligen självklart att vår kyrkas karta för vägen framåt bör ritas utgående från vad som är gemensamt och inte utgående från vad som skiljer åt.
Den bör ritas utgående från hur så många som möjligt kan inspireras och stödjas att tjäna och kalla så många som möjligt till gemenskap med Gud, och inte utgående från hur vi skall bli kvitt de arbetare i Guds rike som inte uppfyller våra krav och förväntningar.

Den bör ritas utgående från att Guds Ord är det högsta rättesnöret och att varje kristens uppdrag är att föra ut Ordet.

Profeten Jeremias råd och beskrivning av verkligheten känns brännande aktuell i detta sammanhang trots att han verkade för omkring 2 600 år sedan. Så här säger Herren via honom: ”Slå in på vägarna från fordom, fråga efter de gamla stigarna, efter den rätta vägen. Ta den vägen, och ni skall finna vila. Men de svarade: ’Det vill vi inte.’”.En fråga som vi har att ta ställning till är om vi vill det.

Det trösterika och stora också den här Skärtorsdagen är att Kristi kyrka och den kristna kärleken inte är beroende av rubriker och nyheter om hur vi misslyckas. Kristi kyrka finns för evigt och Guds kärlek har besegrat vår sista fiende, döden.

Det vittnar Jesu uppståndelse och den tomma graven om. Det är det vittnesbördet som vi som kristna har i uppdrag att föra vidare. Budskapet om Jesus Kristus och honom som korsfäst, död och uppstånden.

Stig Kankkonen



ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10