Jag vill vara en medmänniska

Människa. – Jag är tacksam för varje dag som jag kan röra mig, tänka och finns till, säger Helena Lindfors. 12.3.2007 kl. 00:00

– Jag är tacksam för varje dag som jag kan röra mig, tänka och finns till, säger Helena Lindfors.


Helena Lindfors har varit pensionerad i 18 år, men det var egentligen först i höstas hon blev ledig på riktigt. Dittills hade hon tagit hand om sina medmänniskor – först i sitt arbete som hälsosyster och överskötare på olika håll i östra Nyland, sedan som mormor och farmor för sina åtta barnbarn. I oktober fyllde den yngsta tre och började på dagis.

– Jag har skött om människor från vaggan till graven. När jag började som hälsosyster på landet på 1950-talet var jag och mina kolleger något av pionjärer för hälsovården i östra Nyland. Mycket av jobbet var uppsökande verksamhet. Jag cyklade omkring med vågen på pakethållaren och vägde och vaccinerade barn på hembesök.

– Jag har fått känna att jag är till nytta. Att hjälpa mina medmänniskor ger mig tillfredsställelse. På min sista arbetsdag skrev jag i min dagbok: ”Jag har njutit av varje arbetsdag under mitt sista verksamhetsår. Mitt arbete har inte gett mig pengar, men väl andra värden.”

– Att ställa upp för barnbarnen var för mig helt naturligt. Det är något som gått i arv här på gården. Min svärmor hjälpte också till med barnpassning när våra barn var små.

Arbetet, eller rättare sagt studierna vid Statens svenska sjuksköterske- och hälsosysterskola med ansluten barnmorskeutbildning som det så pompöst hette, förde henne också till mannen Max och den numera gemensamma hemgården i Liljendal.

– Under en fältpraktik var jag inkvarterad på den gård där Max bodde. Det var så vi träffades.

Motion och gemenskap

En naturlig fortsättning på sitt arbete för medmänniskorna fann hon efter pensioneringen i församlingens diakonikommitté och i Liljendals pensionärsförening. Hon var också länge ordförande för den lokala Röda kors-avdelningen och är fortfarande medlem i Marthaföreningen.

– Arbetet med barnbarnen och pensionärerna har varit oerhört innehållsrikt och har givit mig mycket. Det har varit en rikedom att få syssla med människor i båda ändarna av livet. Precis som i mitt arbete, skrattar hon.

Pensionärsföreningen beskriver hon som en trivselförening med god anda. Hon är med på månadsträffarna med föredrag och ett allvarsord av kyrkoherden. Dessutom sköter hon och de övriga pensionärerna nogsamt sin hälsa: på måndagar arrangeras stavgång, tisdag är det seniordans och på onsdagar är det konditionssal. Men speciellt viktig i pensionärsföreningen är gemenskapen.

– Alla åldersgrupper behöver gemenskap. Ensamheten är ett hot för människorna. Om de blir för ensamma blir de deprimerade och sjuka.

Läs mera om Helena Lindfors i papperstidningen 11/2007. 

Mira Strandberg



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00