Verksamheten skall forma byråkratin

Kyrka. Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.
6.2.2007 kl. 00:00

Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.

 I december 2005 tillsatte Kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att se hur förändringarna i kommunstrukturerna påverkar kyrkan och församlingarna. Till ordförande för arbetsgruppen utsågs Voitto Huotari, biskop i S:t Michels stift. Arbetsgruppen har nu publicerat en mellanrapport, den slutliga versionen skall enligt planerna vara klar före utgången av detta år. Verksamheten i centrum – Min stora oro just nu är att utvecklingen styrs av något helt annat än visioner av hur kyrkan och församlingarna skall nå ut med sitt budskap till människorna. Kanske saknas till och med visioner om kyrkans och församlingarnas egentliga uppgift, säger Huotari. – Faran för att reformerna i stället styrs av ekonomiska och administrativa faktorer är överhängande. – Det beror i hög grad på att de som ansvarar för ekonomi och administration inte alltid vet vad de som ansvarar för verksamheten vill.
Det viktiga nu vore därför att man i kyrkan och de enskilda församlingarna ser på framtiden ur församlingsbornas synvinkel och därefter frågar sig vilken verksamhet som behövs i framtiden.
– På basis av det man då ser och hör formas visionerna av den framtida verksamheten och därefter skapas strukturer som stöder de visionerna. Det skall vara tågordningen, understryker biskop Huotari.
– Tyvärr ser man inte tillräckligt av detta visionerande.
Det brådskar
Det som oroar Huotari är att tiden för visionerande blir allt knappare. Utvecklingen inom den kommunala sektorn går snabbt vidare, men också oberoende av den måste församlingarna se över sina strukturer.
– I varje församling borde förtroendevalda och anställda nu forma sin syn på hur just deras församling ser ut år 2015 och sedan medvetet gå in för att förverkliga den visionen bland annat med hjälp av förnyade strukturer. Jag hoppas att de gör det under det här året.
I sin mellanrapport går Huotaris arbetsgrupp systematiskt igenom de utmaningar som väntar: flyttningsrörelsen, livsstilsförändringar, sjunkande medlemstal och så vidare. Arbetsgruppen presenterar och analyserar olika behov och sätt att möta utmaningarna.
– Det finns en lång rad olika verktyg för att bearbeta utmaningarna. Och olika verktyg behövs eftersom utmaningarna i församlingarna är så olika, understryker Huotari.
Många utmaningar
– I en del församlingar är utflyttningen stor, vilket skapar sina utmaningar. I andra skapar den stora inflyttningen andra utmaningar. I en del fall är det bra med sammanslagningar av församlingar medan det i andra fall är bättre med mera samarbete.
– Till detta kommer olika livsstilar i olika församlingar. I landsortsförsamlingarna lever människorna på ett sätt och i urbana församlingar på ett annat sätt.
Det som enligt biskop Voitto Huotari gäller alla församlingar är att tiderna förändras och att det ställer nya krav på verksamheten.

Stig Kankkonen



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03