Verksamheten skall forma byråkratin

Kyrka. Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.
6.2.2007 kl. 00:00

Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.

 I december 2005 tillsatte Kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att se hur förändringarna i kommunstrukturerna påverkar kyrkan och församlingarna. Till ordförande för arbetsgruppen utsågs Voitto Huotari, biskop i S:t Michels stift. Arbetsgruppen har nu publicerat en mellanrapport, den slutliga versionen skall enligt planerna vara klar före utgången av detta år. Verksamheten i centrum – Min stora oro just nu är att utvecklingen styrs av något helt annat än visioner av hur kyrkan och församlingarna skall nå ut med sitt budskap till människorna. Kanske saknas till och med visioner om kyrkans och församlingarnas egentliga uppgift, säger Huotari. – Faran för att reformerna i stället styrs av ekonomiska och administrativa faktorer är överhängande. – Det beror i hög grad på att de som ansvarar för ekonomi och administration inte alltid vet vad de som ansvarar för verksamheten vill.
Det viktiga nu vore därför att man i kyrkan och de enskilda församlingarna ser på framtiden ur församlingsbornas synvinkel och därefter frågar sig vilken verksamhet som behövs i framtiden.
– På basis av det man då ser och hör formas visionerna av den framtida verksamheten och därefter skapas strukturer som stöder de visionerna. Det skall vara tågordningen, understryker biskop Huotari.
– Tyvärr ser man inte tillräckligt av detta visionerande.
Det brådskar
Det som oroar Huotari är att tiden för visionerande blir allt knappare. Utvecklingen inom den kommunala sektorn går snabbt vidare, men också oberoende av den måste församlingarna se över sina strukturer.
– I varje församling borde förtroendevalda och anställda nu forma sin syn på hur just deras församling ser ut år 2015 och sedan medvetet gå in för att förverkliga den visionen bland annat med hjälp av förnyade strukturer. Jag hoppas att de gör det under det här året.
I sin mellanrapport går Huotaris arbetsgrupp systematiskt igenom de utmaningar som väntar: flyttningsrörelsen, livsstilsförändringar, sjunkande medlemstal och så vidare. Arbetsgruppen presenterar och analyserar olika behov och sätt att möta utmaningarna.
– Det finns en lång rad olika verktyg för att bearbeta utmaningarna. Och olika verktyg behövs eftersom utmaningarna i församlingarna är så olika, understryker Huotari.
Många utmaningar
– I en del församlingar är utflyttningen stor, vilket skapar sina utmaningar. I andra skapar den stora inflyttningen andra utmaningar. I en del fall är det bra med sammanslagningar av församlingar medan det i andra fall är bättre med mera samarbete.
– Till detta kommer olika livsstilar i olika församlingar. I landsortsförsamlingarna lever människorna på ett sätt och i urbana församlingar på ett annat sätt.
Det som enligt biskop Voitto Huotari gäller alla församlingar är att tiderna förändras och att det ställer nya krav på verksamheten.

Stig Kankkonen



Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32