”Pappa” för en stor familj

Människa.

Per Lundegran är Uppsalakillen vars liv tog en ny vändning då han flyttade till Hangö och blev lärare.

2.2.2007 kl. 00:00


 

Evangeliska folkhögskolan i Hangö ligger lite avsides utanför stadens centrum. Den äldsta delen av den höga, oregelbundna träbyggnaden uppfördes år 1906, den nya internatbyggnaden är från 1990-talet. Bitvis är det gammalt och slitet, bitvis har man hunnit renovera. Inomhus luktar det som det skall: gammal folkhögskola.
Den lukten har Per Lundegran inandats redan i späda år. Han växte upp utanför Uppsala i Sverige, där hans pappa var folkhögskollärare och mamman sjuksköterska i samma skola. Nu jobbar han själv med att undervisa 12 ungdomar från Finland, Estland och Lettland i film och andra ämnen.
– De är våra barn, säger Lundegran. Det är här han och hans lettiska fru Ilze Jundze-Lundegran har byggt upp sina liv.
– Vi möttes halvvägs, ler han.

Nya spår

Då Per Lundegran var ung ville han bli präst. Han inledde teologiestudier i Uppsala, men orkade i bara ett år. – Jag var nog studietrött då, i mitten av 70-talet. Jag tvivlade inte på min tro, men nog på mitt prästkall. Jag var inte färdigt formad än, jag hör till dem som har mognat sent. Nu efteråt är jag glad att jag inte blev präst, jag hade varken den personliga eller andliga mognad som krävdes för jobbet.
I stället gav han sig ut i arbetslivet och började jobba med foto och film. Småningom engagerade han sig i ett projekt med barn och ungdomar som bodde i en invandrartät förort i Uppsala. Då det projektet tog slut drog han i gång ett annat i egen regi.
– Jag hade kontakt med en grupp grabbar som dragits in i kriminalitet. De ville göra en film om sin miljö och sitt liv.
Sagt och gjort. Alla i gruppen hade sin uppgift, och den skötte de också.
– Där fanns en kille som rånat en bensinmack. Han sa till mig att det är så stor skillnad att få vakna på morgonen och tänka på allt positivt och bra som kommer att hända den dagen.
Filmen visades på en biograf i Uppsala. Plötsligt överöstes killarna med positiv uppmärksamhet. För många av dem betydde projektet att livet gick in på ett helt nytt spår.
– En av de killarna det gick värst för då är idag en av Sveriges mest kända rapmusiker, berättar Lundegran.

 

Läs mera om Per Lundegran i papperstidningen 3/2007. 

Sofia Torvalds



Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28