Margaretha Trygg är församlingsmedlem i Sibbo svenska församling.

Margaretha Trygg: Min syster hade paketerat in en bullskiva

Kolumn.

"Känslan av förväntan ska vi inte låta gå oss förbi i år heller. Fastän världen är som den är."

9.12.2020 kl. 00:00

Vi är där nu! I advent. I min barndom var veckorna före jul en förunderlig tid. Det fanns en speciell stämning av förväntan inför något eller någon som skulle komma. Vi var inte aktivt andliga i vår familj, talade om julen mest i termer av gran och ljus, städande och mat, och att vi barn skulle vara snälla för att få klappar av julgubben. Klapparna bestod av sådant vi ändå behövde som strumpor och vantar, ibland också av skidor och till och med kängor.

Min pappa arbetade som chaufför på Fazers några år under min barndom. Då förärade firman vart och ett av arbetarnas barn med en ask i mindre skokartongsformat full med Fazers godis. Det var med förtjusning man öppnade den gåvan.

Själv gav jag en gång ett julkort som julklapp åt min syster. Det hade kostat mig 7 penni. Och min syster hade i god tid före julafton paketerat in en bullskiva och två sockerbitar åt vår bror. Gissa om bullskivan var torr och hård! Men sockerbitarna kunde han tillgodogöra sig.

Det var torftiga tider på 1940–50-talen. Men för ett barn i sådana familjer som min var tryggheten så gott som alltid närvarande och varje dag fick man äta sig mätt.

Känslan av förväntan ska vi inte låta gå oss förbi i år heller. Fastän världen är som den är. ”Tomten” som kom för 2020 år sedan kommer i år också, ja Han är ju redan här. Men vi får återuppleva ankomsten igen och väntan inför hans födelsedag.

Hoppet, friden och kärleken vill han ge oss, bara vi tar emot det. Den som ger en gåva vill glädja, men om mottagaren inte tar emot eller vill ha gåvan blir ju båda besvikna.

Många är de som inte kan eller vill ta emot Guds gåva, inte ens den största. Ändå finns han precis vid vår sida, oberoende av om vi vet om det eller inte och närmare än vi förstår, endast en bön bort. Så låt oss då be om en underbar adventstid åt oss alla.

Margaretha Trygg

korsholm. Kom för att blir inspirerad av musiken, kom för samvaron, kom för andaktsstunden. På randen mellan sommar och vardag bjuder söndagskvällarna på musik i Korsholms kyrka. 5.8.2020 kl. 09:04

korsholm. När det är sommar kan en präst sitta på tre stolar, men i höst hoppas Korsholms svenska församling kunna välja vem som ska ta över kyrkoherdestolen. 5.8.2020 kl. 09:00

Kolumn. I bilradion sjunger Bee Gees ”How deep is your love” och jag kommer att tänka på några rader från en annan liten sång, ”så hög, jag kan ej nå över den, så djup jag kan ej nå under den ...” 5.8.2020 kl. 08:30

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

Väståboland. Vi har inte så många borgar och slott i Finland – men kyrkor har vi. Guiden Magnus Sundman ser Finlands historia passera i skärgårdens kyrkor. 18.6.2020 kl. 13:36

vanda. Församlingen har kontaktat personer över 70 år för att kolla om de behöver hjälp i coronatider. – De flesta har tackat, en del har blivit verkligt arga. 17.6.2020 kl. 15:05

Kolumn. "Livet är bäverfärgat teddytyg med neongröna spikes" 17.6.2020 kl. 14:57

Borgå. Inte ens coronaviruset kan hindra ungdomar från att bli konfirmander. I Borgå kombinerar man en undervisningsvecka med kortare läger. 17.6.2020 kl. 14:47

Pensionär. Han är fjärde generationens församlingstjänare i Munsala. Nu går Ulf Sundstén i pension från jobbet som kaplan i kapellförsamlingen. 17.6.2020 kl. 01:00

Kristinestad. Ett tiotal arbetare krävdes för den första och kanske största utmaningen i konserveringsprocessen: att få ner altartavlorna från väggen i Kristinestads kyrka. 17.6.2020 kl. 09:19

livsberättelse. Hon började sitt arbetsliv som missionär, fortsatte som rektor för medborgarinstitutet, och slöt cirkeln som diakon. Åren i Kongo och broderns sjukdom är två saker Ebba Carling kan se präglat hennes liv. 17.6.2020 kl. 09:04

Kolumn. "Det var fantastiskt tyckte jag, att det som hade varit obrukbart och dött hade kunnat förvandlas till ett så fint ställe." 17.6.2020 kl. 09:04

kvevlax. – När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas. 17.6.2020 kl. 08:33

kvevlax. De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare. 17.6.2020 kl. 08:31

Kolumn. Hur blir det när den sommar vi sett fram emot blir annorlunda än vi tänkt? En hel del av livet är att se fram emot, men en hel del är också att vara närvarande här och nu. 17.6.2020 kl. 08:31

Mest läst