Margaretha Trygg är församlingsmedlem i Sibbo svenska församling.

Margaretha Trygg: Min syster hade paketerat in en bullskiva

Kolumn.

"Känslan av förväntan ska vi inte låta gå oss förbi i år heller. Fastän världen är som den är."

9.12.2020 kl. 00:00

Vi är där nu! I advent. I min barndom var veckorna före jul en förunderlig tid. Det fanns en speciell stämning av förväntan inför något eller någon som skulle komma. Vi var inte aktivt andliga i vår familj, talade om julen mest i termer av gran och ljus, städande och mat, och att vi barn skulle vara snälla för att få klappar av julgubben. Klapparna bestod av sådant vi ändå behövde som strumpor och vantar, ibland också av skidor och till och med kängor.

Min pappa arbetade som chaufför på Fazers några år under min barndom. Då förärade firman vart och ett av arbetarnas barn med en ask i mindre skokartongsformat full med Fazers godis. Det var med förtjusning man öppnade den gåvan.

Själv gav jag en gång ett julkort som julklapp åt min syster. Det hade kostat mig 7 penni. Och min syster hade i god tid före julafton paketerat in en bullskiva och två sockerbitar åt vår bror. Gissa om bullskivan var torr och hård! Men sockerbitarna kunde han tillgodogöra sig.

Det var torftiga tider på 1940–50-talen. Men för ett barn i sådana familjer som min var tryggheten så gott som alltid närvarande och varje dag fick man äta sig mätt.

Känslan av förväntan ska vi inte låta gå oss förbi i år heller. Fastän världen är som den är. ”Tomten” som kom för 2020 år sedan kommer i år också, ja Han är ju redan här. Men vi får återuppleva ankomsten igen och väntan inför hans födelsedag.

Hoppet, friden och kärleken vill han ge oss, bara vi tar emot det. Den som ger en gåva vill glädja, men om mottagaren inte tar emot eller vill ha gåvan blir ju båda besvikna.

Många är de som inte kan eller vill ta emot Guds gåva, inte ens den största. Ändå finns han precis vid vår sida, oberoende av om vi vet om det eller inte och närmare än vi förstår, endast en bön bort. Så låt oss då be om en underbar adventstid åt oss alla.

Margaretha Trygg

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

coronavåren. Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren. 3.6.2020 kl. 15:56

Åbo. Årets sommarkafé ordnas utomhus. Det är många som längtar efter gemenskap, säger diakonissan Carita Eklund. Hon hoppas att var och en av oss skulle upptäcka vad vi kan göra för våra grannar. 3.6.2020 kl. 15:47

Houtskär. Rune Johansson har bott i Houtskär i 40 år och vill fortsätta med det. – Jag vill vara med och bevaka de lokala intressena. 3.6.2020 kl. 15:43

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

Konserter. – Jag tror att folk har en längtan efter att gå på konsert, säger kantor Reidar Tollander. I Borgå ljuder snart somriga toner i domkyrkan. 3.6.2020 kl. 12:18

Saknad. "Att under lång tid inte kunnat ta del av kyrkans sakrament har känts illa." 3.6.2020 kl. 12:00

Replot. Hon vill behålla kreativiteten och fantasin men lämnar gärna det hektiska vardagstempot i det förflutna. Lilian Westerlund hoppas på att fler känt av tomrummet och hittar till kyrkan när dörrarna öppnar igen. 4.6.2020 kl. 08:30

Replot. Det är en utmaning att ordna konfirmandarbetet i undantagstider. Huvudsaken är ändå att bygga gemenskap och förtroende, att få förmedla till ungdomarna att de är värdefulla – och kanske att lära dem korvgrillningens ädla konst. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. "Han leder oss på rätta vägar". Om att vara på väg, mot sommar, semester och nya utmaningar, och om att hitta en plats att vila. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. Någon gång händer det att vinden mojnar eller helt avtar − och det blir vindstilla. Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket. På samma sätt är det i det kristna livet. Utan Guds Ande går det mycket trögt framåt. 4.6.2020 kl. 08:15

petalax-bergö. Lokal-tv tävlar inte med nyhetsmedia, utan dokumenterar den lokala historien medan den sker – från föreningar och fullmäktige till församlingen. 4.6.2020 kl. 08:15

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

Kolumn. Ungdomsarbetsledarna i Mariehamns församling vill ge tillbaka det som församlingen i tiden gav dem. 22.5.2020 kl. 08:57

Mest läst