Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Lovsång - som attityd

03.02.2012 15:30
I den kyrka jag regelbundet besöker är en av rikedomarna ett varierat musikutbud i gudstjänsterna. Men ibland kan jag ändå slås av hur ensidig och teologiskt torftiga många sånger i den s k ”lovsångsgenren” är. Vad är egentligen lovsång? Låt mig dela med mig av några funderingar.
I arkemandrit Sofronijs bok Den helia starets Siluan finns en poetisk text som heter Adams klagan. Den skrevs av den heliga Siluan (1866-1938), den olärde munken från Athos med utgångspunkt i det centrala fornkyrkliga motivet om den himmelska tonen och änglarna som ständigt sjunger den trefalt heliga sången inför Guds ansikte. Ett av de centrala avsnitten lyder så här: ”O Adam, vår fader, sjung för oss Herrens lovsång, så att
hela jorden kan höra, och alla dina söner lyfter sina sinnen mot Gud, och
fröjdas åt tonerna från den himmelska sången, glömska av sina sånger på
jorden.”
Lovsång har i den kristna tradition där jag vuxit upp ibland förknippats med glada, hänförda ungdomar med lyfta händer som sjunger banala texter om och om igen till tonerna av modern popmusik. Påfallande ofta har också lovsången orsakat konflikter i en del sammanhang, ibland med splittring
och ovänskap som tragiska följder. Hur kunde det bli så? När blev lovsång bara en fråga om musikstil?
Läser man de bibeltexter som finns under kyrkoårets söndag med temat ”Lovsång” framgår det att lovsång snarare är en attityd än något som har så mycket med musik att göra. Någon har sagt: ”Lovsång levs alltid, men sjungs ibland.” Det är väl formulerat. Lovsång är snarare en attityd än en
musikstil.  Det är att ge Gud äran för allt – stort som smått. Allt vi har fått kommer från Gud och allt ska också ges tillbaka till Gud. Lovsång som attityd innebär att bryta med självcentreringen och vår dyrkan av egot och istället leva i en attityd av tillbedjan där både våra ord och handlingar ärar Gud och är en respons på den himmelska sången - Guds sång till oss. För detta krävs ödmjukhet och daglig omvändelse. Den estniske tonsättaren Arvo Pärt fick uppdraget av University of Oregon att tonsätta hela texten till Adams klagan. Han började men efter ett tag avbröt han försöken. På den amerikanske journalistens fråga om orsaken till det nedlagda projektet skall Pärt ha svarat: ”Kanske för att jag inte gråtit tillräckligt”.
Vad tycker du om lovsång? Har du varit med om att olika uppfattningar om "lovsång" i kyrkan har orsakat konflikter? Kommentera gärna!
Dan-Erik
14.2.2012 17:20
Amen, säger jag till detta, Jan Edström!
Lovsång är inte en musikstil. Det är en livshållning.

Om vi - medvetet eller omedvetet - begränsar lovsång till Hillsong eller Bach tappar vi bort hela grejen.

Lovsång är kyrkans musik (språk, tilltal inte stil), men kan givetvis inte begränsas till kyrkorummet.

Lovsång kan förekomma i de mest skiftande sammanhang. Från jazzklubben Baked Potato i LA, där Abe Laboriel och Koinonia (än en gång) tog in lovsången på jazzscenen, till skogens sus där mången finländare fortfarande tycks hitta sin egen personliga lovsång.
Dan-Erik
6.2.2012 13:29
Bra fråga, Fredik. "Lovsång" i den mening som jag försöker beskriva den skulle också kunna stavas "efterföljelse". Vågar vi efterföljelse?

Anna-Lisa: Jag har vid några tillfällen varit med om att lovsången och tillbedjan skapat en mycket påtaglig och sund känsla (känsla är egentligen fel ord i sammanhanget men kah kan inte komma på någor bättre) av förkrosselse och ödmjukhet inför sina egna tillkortakommanden. En slags "syndanöd" helt enkelt då jag upplevt att mitt eget ego så ofta står i vägen för så mycket gott i mitt liv. Då har tårarna kommit - de renande, förlösande tårarna.
Tack för ditt inlägg, Dan-Erik. Jag tror att du lyfter fram något viktigt i fråga om lovsången - attityden. Vi glömmer lätt bort att lovsång mera representerar det kristna livet men istället reduceras den till en känsla av extas. Att leva ett liv i lovsång är dock inte bara en attityd till Gud, utan även till vår medmänniska. Det är ett liv i kärlek och förlåtelse.

För att ge en kommentar till din fråga skulle jag vilja påstå att lovsång alltid kommer att leda till konflikt. Men inte för att den uttrycks genom sång inom våra kyrkväggar, utan för att den är ett alternativ till livet i övrigt. För ett samhälle är lovsångs-attityden obekväm och den lovsjungande blir lätt stämplad som "konstig" eller en "out-sider". Jag skulle kanske vilja slänga tillbaka frågan - Vågar vi leva ett liv i lovsång?
För mig är lovsången i en kör med uppsträckta händer mot himlen, upprepningar av ord och stark musik en praktisk omöjlighet.
Däremot kan jag uppleva en stilla frid,känna glädje och tacksamhet över att Gud Fader har lovat att bära mina och mina vänners bördor och svagheter. För mig är det faktiskt svårt att gråta och sjunga lovsånger på samma gång..

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47