Bloggarkiv

Camilla Pagliaroli
Camilla Pagliaroli
Camilla Pagliaroli är uppvuxen i Österbotten men jobbet, livet och Gud förde henne ut i världen för drygt tio år sen. Nu njuter hon av ett långsammare familjeliv bland olivträd och vinrankor i Toscana.

Bagage-under över alla under

03.05.2012 08:05
Titeln låter kanske lite ambitiös, men för oss två som verkligen upplevde det hela, känns den faktiskt ganska träffande. Läs vidare och se om du inte håller med. Nu, drygt tre år senare, får denna historia oss båda att le och samtidigt känna oss ödmjuka inför en Gud som verkligen tog hand om alla detaljer!
När vi beslöt flytta från New York till Livorno för drygt tre år sen (som jag berättade om i första inlägget) gick vår resväg via Stockholm för att fira jul och nyår hos min syster och familj. Jeff, jag och fem resväskor, det var vårt samlade bohag då, resten var nerpackat i förvaring hos hans föräldrar tillsvidare. Och flyger man över Atlanten passerar dessa kappsäckar galant check-in och handbagagekontroller, men värre är det inom Europa, det visste vi ju.
Till vår, och min garvade resebransch-systers, överraskning, hade just det flygbolag vi köpt vår enkelbiljett med till Rom, beslutat höja på sina viktbegränsningar över jul och nyår, så kunde planera ta med oss nästan allt bagage vi släpat över Atlanten. Det visade sig att en av våra svenska fraktpilot-vänner ett stopp i Pisa ett par veckor senare, så han flög enkelt ner det resterande bagaget - kostnadsfritt! Och check-in agenten på Arlanda lät oss passera med vår resterande övervikt; med klyschan "det är ju i alla fall jul", log han bara och önskade oss trevlig resa.
När vi väl landat i Rom den kvällen hade vi bokat in oss över natten på ett litet hostell nära tågstationen, eftersom vi skulle åka tåg upp till vårt nya "hem" i Livorno följande dag. Vi tänkte ta taxi dit, och upptäckte att de italienska Fiat-taxibilarna inte var riktigt lämpade för storleken på vårt bagage, men vi hittade slutligen en chaufför som var villig att köra oss de några kvarteren vi hade till hostellet.
Följande morgon beslöt vi följaktligen att gå till stationen. Enligt karta och hostellreklamen skulle det ju vara gångavstånd, vetja! Men med fem rejäla resväskor (inklusive två "amirikatrunkar" som jag brukar kalla dedär jättekappsäckarna som amerikanska turister gillar att resa i Europa med) kändes de fem kvarteren inte alls lockande speciellt som det duggregnade, men vi visste ju hur taxisituationen låg till så vi bet ihop och började vår vandring.
Efter de första 50 metrarna, som kändes som 500 minst, och diverse plötsliga stopp för att räta upp och balansera lasten, kom vi äntligen runt första hörnet och fick se något helt otroligt: parkerad mellan två bilar längs denna lilla enkelriktade sidogata stod en gammal mastodont bagagevagn! Vi kunde inte tro våra ögon, och mina tankar gick direkt till dolda kameran. Vi såg
oss runt, men inte en själ syntes till på hela gatan.
Vi tog ett snabbt beslut, tackade Gud för hans provision och lastade fnissande på våra kappsäckar och Jeff körde lätt iväg vagnen längs gatan ända till stationen. Vi kunde inte sluta skratta! Vi kom fram till stationen bara några minuter senare, och medan vi väntade på vårt tåg, kunde vi till vår förvåning att "vår vagn" inte liknade de andra vagnarna där. Vår bagagevagn var gammal, rostig och mycket större än de andra, med andra ord precis lagom för att allt vårt bagage skulle rymmas med.
Jeff susar nerför gatan till tågstationen i Rom med vårt samlade bagage på den stora gamla vagnen.
Framme på Roma Termini, och kan konstatera att vår bagagevagn inte liknar någon annan på hela stationen...
Tack både Anna Lisa och Pirkko, roligt att få kontakt och uppmuntran av de som följer med mig under "min" månad.
Pirkko Träskbacka
13.5.2012 20:31
Hej,
Jag har sparat KP 26.4.12 på köksbordet för att inte glömma läsa din blogg. Nu på morsdagen när vitsipporna blommar och vi har en härlig grönska tog jag mig tid och satte mig brevid datorn och njuter! Tack Camilla att du delar med dig!
Anna Lisa Lönnqvist
3.5.2012 11:53
Gud Fader står för sina ord och löften i Bibeln. Han tar mycket väl hand om stora och små detaljer i våra liv, om vår tro räcker till en hel och personlig överlåtelse. Med önskan om en trevlig bloggmånad.

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06