Bloggarkiv

Äta tillsammans
Äta tillsammans
Kyrkpressens matserie bjuder på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. Matskribenterna är Bianca Holmberg och Rolf af Hällström.

Enklaste surdegsbrödet

04.06.2014 10:25

Ska man börja baka surdegsbröd tycker jag att man ska börja med ett enkelt recept. Med enkelt menar jag att det inte ska vara så många moment i bakandet och gärna så få ingredienser som möjligt. Det som vanligtvis är svårast med surdegsbakandet är att ”få höjd” på brödet, alltså att det lyfter fint i ugnen och inte lägger sig platt utefter bakplåten. Hur löser man det då? Jo, man använder sig av en brödform!

Du kan egentligen använda vilken färg och form du vill på bakformen, men jag köpte ett par formar i ett välsorterat varuhus. Jag hittade en som var glatt på ytan inuti för att brödet lätt ska lossna och så att man slipper smöra formen så mycket. Kanten får gärna vara lite högre så att brödet blir högt och fint.

I det här receptet har jag använt rågsikt som huvudingrediens. Det kan vara lite svårt att få tag på detta mjöl, men du kan faktiskt blanda själv. Du behöver 6 delar vetemjöl och 4 delar fint rågmjöl som du har siktat. Blanda allt väl, sedan har du rågsikt. Alla som har släkt och goda vänner i Sverige som gärna kommer till Finland och hälsar på, kan be dem ta med en påse eller två. Det gör jag varje gång mamma och pappa kommer! Deras väskor blir bara tyngre och tyngre för varje gång. Men jag antar att de blir glada över att få smaka detta enkla surdegsbröd, så det är kanske värt besväret.

Men nu till bakandet!

Starta en surdegsgrund

Dag 1: Blanda 1 msk rågmjöl och 2 msk vatten i en burk. Lägg på locket utan att skruva åt det. Nu får burken stå i två dygn. Rör om emellanåt men skruva inte fast locket.

Dag 3: Tillsätt ytterligare 1 msk rågmjöl och rör runt.

Dag 4: Blanda i 2 msk rågmjöl och 2 msk vatten. Efter en dags väntan ska din surdegsgrund ha börjat bubbla och är färdig att börja baka med.

Ta fram din bubblande surdegsgrund, och lägg två matskedar av den i en bunke. Blanda med 1 dl rågmjöl och 1 dl vatten. Det ska stå över natten eller ca åtta timmar. Glöm inte att täcka bunken men plastfolie eller allra helst ett lock, så sparar du på plast och miljön.

Efter denna viloperiod tar du fram bunken igen och tillsätter 3 dl ljummet vatten, 6 dl rågsikt, 1 dl rågmjöl och 1 tsk salt. Rör ihop allt ordentligt med en träslev. Jag använder genomgående ekologiskt mjöl när jag kan, för smakens och samvetets skull. Saltet är havssalt, även det för smakens skull. Gott salt är avgörande för att det ska bli ett riktigt gott bröd.

På med locket på bunken och låt allt stå och jäsa i 2–3 timmar tills degen blivit dubbelt så stor.

Nu tar du fram din bakform och smörar och mjölar den ordentligt så inte brödet fastnar. Skrapa ur degen ur bunken, ner i brödformen. Strö på rikligt med rågmjöl och lägg en handduk över brödet så det får jäsa ytterligare en timme. Glöm inte att sätta ugnen på 250 grader så att den är ordentligt varm när det är dags att sätta in brödet.

Efter en timmes jäsning placerar du formen på gallret ganska långt ner i ugnen så att det inte blir bränt på ovansidan. Kom ihåg att ha en oöm plåt längst ner i ugnen. I den kan du hälla ca 1 dl vatten så att du får en god ånga i ugnen. Då får brödet en krispig skorpa.

Efter 10 minuter sänker du värmen till 200 grader och låter sedan formen stå inne i ytterligare 40 minuter.
Vänd därefter ur brödet på ett galler och låt svalna. Då har du ett surdegsbröd som smakar fantastiskt och håller sig färskt i flera dagar!

Martin Nord

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49