Ett föremål som är betydelsefullt eller berättar en historia

Catherine Granlund 12.01.2026

Jag sitter och stirrar ut genom fönstret på virvlande lätt snö.

Vi har annonserat att vi på församlingens tisdagsträff ska ta med ett föremål som är betydelsefullt för oss på något sätt eller berättar en historia.

Jag har funderat och funderat, ögnat genom bokhyllorna, tänkt på muggar, smycken, klädesplagg, tavlor och kommit underfund med att flera av de saker jag tänkt på leder till en och samma person: min mormors syster Olga Linder, kallades Titti, som varit död i snart trettioen år, halva mitt liv.

Medan hon ännu levde fick jag ärva en briljantdiamantring av henne för att min syster i tiderna fått en liknande, också via arv. Den ringen bar jag dag ut och dag in och hade den mellan min vigselring och förlovningsring tills jag en dag tappade den. Jag hade den fula ovanan en tid att plocka av mig alla tre ringar och leka med dem och sedan trä dem på fingret igen. Ibland blev Tittis ring i misstag ytterst och den var ju störst och borde skyddas av de andra två, men tanklöst hamnade den fel och försvann. Länge sakande jag den för jag tyckte att jag på något sätt höll kontakt med henne genom att dagligen titta på ringen. En annan sak som kom för mig var ett recept: vispgrötsreceptet – och naturligtvis Tittis. Jag minns hur glad jag blev när jag kom hem från skolan och såg de djupa tallrikarna på diskbordet som var fyllda av hennes nygjorda skära vispgröt. Efter det har jag fortsatt att göra vispgröt hela livet. Också nu finns nygjord vispgröt i vårt kylskåp. Så tänkte jag på det inramade fotot av Titti och mig som barn, på en bänk på vårt sommarställe i Sibbo. Titti kom sina veckor för att hjälpa med hushållet när mamma och pappa var skilda.

Med andra ord, det är Titti som har och har haft stor betydelse i mitt liv. Alla virvlande tankar för mig till henne. Olga Kartaftseff. Familjen tog moderns finlandssvenska namn efter självständigheten och ansökte om finska pass. Hon gick i ryska skolan i Helsingfors och började jobba som 14-åring vid Södra kajen i en droghandel. En butik som sålde hygienartiklar, allt för städning, lut, parfymer etc. Där jobbade hon tills hon var över sjuttio år. Hon förblev ogift, för den man hon älskade dog i kriget och det var ont om män överlag efter kriget. Hon ställde upp för min mamma och hennes bror när de var barn och hon ställde upp för min syster och mig när vi var barn. Hon älskade oss alla. Jag har saknat henne hela livet samtidigt som jag varit oerhört tacksam för hennes kärlek.

Jag hann komma till tro några år innan hon dog och fick dela tron med henne. Jag hann börja läsa ryska och visa upp min första son. Så tog kancern henne, över nittio år gammal.

Hennes värme finns kvar för hon lämnade spår av kärlek. Och stundvis längtar jag oerhört till himlen: till Jesus, till Titti, pappa, alla som gått före.

Men nu består tro,hopp och kärlek - och störst bland dem är kärleken.

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39