Ett talko i tankearbete

Mia Anderssén-Löf 05.07.2025

Vinden inifrån stan för med sig med en doft jag inte känner igen och jag andas in den. Semesterns första djupa andetag.

En vän berättade att hon brukar baka havreflarn på sin första semesterdag. Hon gör det för att markera att nu har hon semester och tid för göra i sig onödiga men trevliga saker.

”Vad vill du göra med din semester?” frågade min älskade när jag kom hem från domkapitlet i eftermiddags och slängde mig i en solstol. ”Jag vill skriva,” svarade jag.

Jag älskar att skriva. Eller snarare är det tankar och tankeutbyte som jag älskar. Jag älskar utmaningen att försöka få ord på det obestämda. Jag älskar att se det som var en vag känsla, en halvtänkt tanke, få form och bli tydlig i ett samtal.

Och kanske är det en tolkning som kräver lite viljestyrka, men jag tänker att en skriven text är ett samtal – om än lite styvt och otympligt, eftersom jag inte kan höra vad du tänker.

Appropå tankar, håller jag på att läsa Filosofia raakana: johdatus kyyniseen realismiin av Timo Airaksinen. Han skriver att det är omöjligt att förstå en annan människa. Våra inre världar kommer aldrig att mötas. Det är miljontals ljusår från en värld till en annan. Avståndet från dig till mig kräver mer än en livstid att överbrygga.

Orden vi använder har olika nyansskillnader hos olika människor, också mellan oss som pratar samma språk. Våra erfarheter och kontexter påverkar hur vi använder och förstår ord. Därför kommer vi aldrig att prata samma språk, även om vi pratar samma språk. Därför förblir var och en av oss som en ensam galax i universum. Ett lost case, menar Airaksinen.

Men kanske är jag inte tillräckligt cynisk för Airaksinen, för jag ser inspirerande utmaningar. Ju mer man pratar med någon, desto bättre blir man på att läsa den andra. Man noterar ordval, känner igen tonlägen och dynamik. Minspel och kroppspråk.

En utmaning är alltså att ge varandra ännu mer tid, lyssna ännu noggrannare. Man kan också göra sig själv mer läsbar genom att vara tydlig och modig.

Men det är kanske inte den största utmaningen.

Att veta vad det är man vill berätta – att känna sig själv och sin inre värld – är kanske en ännu större utmaning. Att stå stilla så länge att man hinner förstå vad det är man ser kräver numera ett medvetet beslut, en rutin – kanske t.o.m. en livsstilsförändring.

Tidsandan är en stark underström. Det är lätt att låta sig föras av den.

Och det tror jag är en av orsakerna till att populistisk politik får understöd också i en värld som borde vara upplyst, medveten och självledande. Om man inte leder sig själv, om man inte tar sig tid att tänka, blir man sårbar för enkla lösningar. Förenklade lösningar.

Tänker vi efter, vet vi bättre.

Vi vet bättre än att Finlands flyktingpolitik är orsaken till välfärdssamhällets kollaps.

Vi vet bättre än att incels är en slaggprodukt av jämställdhetsarbetet, med självmordsstatisk och könsrelaterade våldsdåd som följd.

Vi vet att en sval sommar inte betyder att den globala uppvärmningen är ett påhitt. Vi vet att det inte är hållbart att tänka att finländska koldioxidutsläpp inte är något att bry sig om eftersom vi är en så liten del av världen.

Vi vet att det bara var i filmer på 90- och 00-talet som allt slutade lyckligt eftersom USA alltid räddar världen.

Vi vet bättre än att tro att så länge en stat är en demokrati, är allt som det ska. Idag vet vi att en demokrati är bra eller dålig, allt i relation till hur informerade val de röstberättigade gör – och under förutsättning att demonkratins integritet försvaras, i varje ny tid.

Vi vet bättre än att bekänna marknadsekonomin som världens enda okränkbara kraft och villkor.

Vi vet bättre än att tro att matbuden på elscootrar är självständiga företagare som har förutsättningar att själva se till sina arbetsvillkor och sitt socialskydd.

Vi vet bättre än att tänka att Guds beskydd inte räcker till för den som hittar ro i något annat än bekanta uttryck för andlighet, och vi vet bättre än att tro att människan kan prestera sin egen frälsning och få frid av sin egen kraft.

Vi vet bättre än att tro att några bärande röster och institutioner i kyrkan bestämmer vem och vad Gud välsignar.

Jag tror på människans förmåga att lyssna, tänka och växa. Jag tror att Gud hjälper sin värld och sin mänsklighet. Därför tror jag också att världen kan bli mer rättvis och hållbar. Livet, i all sin skörhet, kan vara skönt och vackert.

Men inte utan medvetenhet och vilja.

Världen behöver ett talko i tankearbete.

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49