Fattigdom i barnfamiljer – vilka spår lämnar den hos barnen?

Paulina Westin 30.05.2025

I stolen bredvid mig sitter en utmattad kvinna. Tårarna rinner ner för hennes kinder. Hon ser trött och sliten ut. Hon berättar att hon inte ätit på några dagar, för att spara mat till barnen. Ett av barnen har haft födelsedag, och hon har inte haft råd att köpa en present. Jag ser att kvinnan känner skam över sin situation.

Hon berättar sin historia. Jag känner oerhörd tacksamhet att få ta del av den. Hon vill berätta allt det där för mig. Kvinnan lämnar mottagningen med en mer avslappnad kroppshållning, och ett litet leende på läpparna. Tacksamheten lyser i hennes ögon. Jag kunde inte ta bort all hennes smärta, men jag kunde hjälpa henne en bit på vägen.

Efter mötet sätter jag mig på min stol, och funderar på allt det jag nyss fick ta del av. Detta är inte en ovanlig berättelse på diakonimottagningen. Vi lyssnar på föräldrarnas historier, ger dem hjälp och en öppen famn. Men vem lyssnar på barnens upplevelser om familjens fattigdom? Idag vill jag stanna upp och tänka på allt jag hört, och försöka fundera på det från ett barns synvinkel. Hur känns det, när de andra barnen i skolan berättar om sina barnkalas och sina fina presenter, då man själv har blivit utan? Hurdan smärta och sorg ger inte det åt barnen. En smärta som tyvärr ofta går i arv. Fattigdom går ju så ofta från en generation till en annan.

Regeringens nedskärningar och inflationen har försvårat vardagen för framför allt fattiga barnfamiljer. Vi får läsa om människors upplevelser om fattigdom i såväl tidningar som på olika medieplattformer. Men vem lyssnar på barnens upplevelser? Barnens upplevelser om fattigdom blir fortfarande i skymundan. Rädda barnen har gjort en årlig enkät, där de frågar om 12–17 åriga barns upplevelser om fattigdom. Detta är ett steg i rätt riktning, men vårt samhälle har nog fortfarande en lång bit att gå för att få barnens röst hörd på riktigt.

Jag tar ett djupt andetag, när jag stänger dörren den dagen. Jag känner glädje och tacksamhet för det jobb jag får göra. Men jag känner också en viss ilska för alla de orättvisor vi har i vårt samhälle. Varför ska de familjer som redan tidigare haft jobbigt, få de ännu sämre ställt pga. nedskärningar, inflation och krig? Varje berättelse jag hör på mitt jobb, påverkar mig själv på ett eller annat sätt. De formar mig som människa, och ger mig ett större perspektiv på livet. Det är något jag kan vara oerhört tacksam över.

Paulina jobbar som diakonissa i Agricola svenska församling

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33