Fattigdom i barnfamiljer – vilka spår lämnar den hos barnen?

Paulina Westin 30.05.2025

I stolen bredvid mig sitter en utmattad kvinna. Tårarna rinner ner för hennes kinder. Hon ser trött och sliten ut. Hon berättar att hon inte ätit på några dagar, för att spara mat till barnen. Ett av barnen har haft födelsedag, och hon har inte haft råd att köpa en present. Jag ser att kvinnan känner skam över sin situation.

Hon berättar sin historia. Jag känner oerhörd tacksamhet att få ta del av den. Hon vill berätta allt det där för mig. Kvinnan lämnar mottagningen med en mer avslappnad kroppshållning, och ett litet leende på läpparna. Tacksamheten lyser i hennes ögon. Jag kunde inte ta bort all hennes smärta, men jag kunde hjälpa henne en bit på vägen.

Efter mötet sätter jag mig på min stol, och funderar på allt det jag nyss fick ta del av. Detta är inte en ovanlig berättelse på diakonimottagningen. Vi lyssnar på föräldrarnas historier, ger dem hjälp och en öppen famn. Men vem lyssnar på barnens upplevelser om familjens fattigdom? Idag vill jag stanna upp och tänka på allt jag hört, och försöka fundera på det från ett barns synvinkel. Hur känns det, när de andra barnen i skolan berättar om sina barnkalas och sina fina presenter, då man själv har blivit utan? Hurdan smärta och sorg ger inte det åt barnen. En smärta som tyvärr ofta går i arv. Fattigdom går ju så ofta från en generation till en annan.

Regeringens nedskärningar och inflationen har försvårat vardagen för framför allt fattiga barnfamiljer. Vi får läsa om människors upplevelser om fattigdom i såväl tidningar som på olika medieplattformer. Men vem lyssnar på barnens upplevelser? Barnens upplevelser om fattigdom blir fortfarande i skymundan. Rädda barnen har gjort en årlig enkät, där de frågar om 12–17 åriga barns upplevelser om fattigdom. Detta är ett steg i rätt riktning, men vårt samhälle har nog fortfarande en lång bit att gå för att få barnens röst hörd på riktigt.

Jag tar ett djupt andetag, när jag stänger dörren den dagen. Jag känner glädje och tacksamhet för det jobb jag får göra. Men jag känner också en viss ilska för alla de orättvisor vi har i vårt samhälle. Varför ska de familjer som redan tidigare haft jobbigt, få de ännu sämre ställt pga. nedskärningar, inflation och krig? Varje berättelse jag hör på mitt jobb, påverkar mig själv på ett eller annat sätt. De formar mig som människa, och ger mig ett större perspektiv på livet. Det är något jag kan vara oerhört tacksam över.

Paulina jobbar som diakonissa i Agricola svenska församling

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49