Hur man skapar en kultur

Mia Anderssén-Löf 25.12.2024

Det hade aldrig hänt mig förut, att bussen inte tagit mig ombord. Jag stod på rätt hållplats och det var rätt buss. Men en annan buss hade stannat till på hållplatsen strax innan, och chauffören såg mig antagligen inte.

Nu befann jag mig 45 minuter från Helsingfors centrum, så en kvart senare kom nästa buss i samma riktning. Jag berättade trumpet för den chauffören att hans kollega kört förbi mig, och jag har aldrig blivit övergiven i hela mitt liv. Han tyckte så synd om mig att jag fick åka med gratis.

På vägen hem hann jag bara ta fram mitt kort för att betala, när busschauffören mötte mig med ett stort leende och sa: ”Kyytiin vaan – joululahja!” Det kan ha haft med saken att göra att jag hade en tomteluva på mig. När jag steg av gav jag honom en chokladstång som tack. Jag hade köpt tre för en rund summa i R-kiosken.

När kvällen kom tänkte jag med tacksamhet på de båda busschaufförerna. Jag kände att jag hade blivit sedd. I kraft av det hade jag försökt se andra.

Människor som sprider glädje, hjälper och tjänar gör det sällan för att få något tillbaka. Det är min erfarenhet efter att ha levt i sammanhang där människor ger av sin tid, kraft, pengar och andra resurser för att vara till hjälp. Det är deras gensvar, deras sätt att se på världen, deras sätt att vara.

Nikola Tesla, växelströmmens uppfinnare, ansåg att all energi ytterst kommer från solen, och följaktligen att elektricitet i alla sina former är en gåva från Gud, eftersom Gud har skapat solen. Därför ansåg han att elektricitet tillkommer alla och att det vore oetiskt att ta betalt för det.

Jag tänker lite motsvarande att kärlek, i alla sina uttryck, har sitt upphov i Gud. Gud är kärlek. "Vi älskar därför att han först älskat oss," skriver Johannes (1Joh 4:19).

Människor kan också drivas av andra krafter. Det är en intrikat filosofisk diskussion, vad godhet är och hur man känner igen godhet bland alla andra drivkrafter.

Jag är tillitsfull intill blåögdhet. Jag har t.o.m. ett par psykologiska utlåtanden som beskriver mig så. Jag brukade tänka att det är detsamma som att vara naiv. Men efter några decennier med mig själv har jag kommit till att jag inte alls är naiv. Jag är tvärtom väldigt medveten, både om mina egna blandade motiv och om att allt inte är Gud som glimmar. Men jag är trotsigt och envist optimistisk. Jag tror på kärleken som en förändrande och helande kraft.

Jag ser inte det goda i mänskligheten för att det är det enda som finns att se. Men till skillnad från allt det andra för kärlek framåt. Jag väljer att lägga mina andetag på att blåsa under den glöden.

Människor som sprider glädje, hjälper och tjänar gör det sällan för att få något tillbaka. Desto viktigare därför att ge ett gensvar, ge stöd. Att göra något kärleksfullt medför en utsatthet, en sårbarhet. Det gäller såväl årets Lucia Daniela Owusu som en busschaufför i huvudstadsregionen. Sa jag att båda mina busschaufförer hade mörkare hudfärg än jag?

Kultur är vårt sätt att leva tillsammans, och vi lever tillsammans. För att göra det hela ännu mer tillspetsat: vi skapar den kultur som vi kallar den finländska kulturen genom varje ögonkast, kommentar, gest, möte och händelse.

Varje gång vi väljer kärlek i stället för hat, varje gång vi väljer att inkludera i stället för att exkludera, blir Finland ett mer kärleksfullt land och den finländska kulturen lättare att leva i och med.

Låt kärleken få ett gensvar, en fortsättning - och ett försvar, när det behövs. Kärlek har ingen hudfärg, och inte heller ålder, kön eller social ställning. Gud är kärlek, och Gud har gett sig själv till oss alla, en gång i Mellanöstern.

"Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem." (Luk. 2:19)

Helsingfors centrum i jultid.

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47