Att kunna själv - och inte

Mia Anderssén-Löf 06.12.2024

Min pappa har en stor, gammal klocka, större än jag, i mörkbrun mahogny. Den har en pendel som svänger långsamt, liksom ödesmättat, med värdighet. Som om den ville säga att varje rörelse är ett uttryck för att tid består av ögonblick, som i all sin skönhet eller förfärlighet, är förbi i nästa rörelse.

Utveckling är också en rörelse, och självständighet. Trotsåldern – eller mer konstruktivt självständighetsåldern – är inte bara är ett utvecklingsskede vid treårsåldern. Det en rörelse som går genom livet. En pendelrörelse mellan frihet och beroende, självtillräcklighet och ömsesidighet.

”Jag kan själv!” säger treåringen frustrerat och kämpar med sin dragkedja. Självständighetslängtan är så övertydlig att en inte kan undgå att höra den. Men den hörs också hos sjuåringen som hittar själv till och från skolan, femtonåringen som kan betala sina egna räkningar. Den hörs hos studeranden som tecknar sitt första hyresavtal, chefen som får ett eget kostnadsmoment eller arbetstagaren som säger upp sig och startar eget. Den hörs hos den som med hjälp av en rollator kan handla själv, och hos den som återerövrar livet efter en utmattning.

Självständighet är friheten att få göra själv och få möjligheter till det. Men det är också friheten att inte behöva kunna själv, och att med värdighet och bevarad integritet få luta sig mot andra, dela och bära tillsammans.

Så tänker jag att självständighet är något vi ger varandra och oss själva, i det att vi frågar efter gränser och respekterar varandra i samtalet om dem. Jag blir den jag är i mötet med ett du. Det är i gränssnittet mellan dig och mig som självständigheten blir till eller kränks.

I förhållande till Gud beskrivs den samtidiga fullständiga friheten och fullständiga beroendet i 2 Samuelsboken 22:20: ” Han förde mig ut i frihet, han räddade mig, för han älskar mig.”

Jag vill att Gud håller mitt hjärta, även om jag vet att jag är fri att gå. Utan den friheten vore det inte kärlek oss emellan.

När mötet mellan ett du och ett jag ansträngs kan det bli en maktkamp mellan frihet och revolt, trots och underkastelse. Men om det får bli ett samtal i välvilja, respekt och ödmjukhet, kan självständighet vara möjligt för alla, även om vi behöver varandra. Människor sinsemellan, nationer sinsemellan, och i förhållande till Gud.

Finland firar idag sin hundrasjunde självständighetsdag. Jag hoppas att vår frihet och vår självständighet inte bara handlar om vem eller vad vi är fria ifrån, utan också - och kanske i ännu högre grad - vad vi är fria till. Vad vill vi göra med vår frihet? Hur vill vi använda vårt rörelseutrymme? Vad vill vi bygga? Hur?

Jag vill dela livet med oss som är Finland, jag vill bära det här landet och bygga mitt liv på den här grunden. Att jag får välja det, att jag får välja oss, är självständighet. Grattis till oss alla!

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17