När jag kommer så går dom och sätter sig någon annanstans. Jag blir ensam kvar.

Jenny Åkerlund 06.12.2024

Det talas en del om mobbning bland barn och unga. Handlingar som skadar eller sårar någon annan person. Mobbning är långvariga upprepade handlingar riktade mot en och samma individ. Då det händer småsaker om och om igen drar det ofta ner på offrets självförtroende. Mobbningen leder till en känsla av att bli orättvist behandlad, att vara utanför och att inte vara betydelsefull. Att ständigt gå omkring och vara rädd, ångestfylld, ensam och ledsen är inte bra för någon. Goda relationer och social bekräftelse är något alla individer behöver för att må bra.

Goda relationer och social bekräftelse är något alla individer behöver för att må bra.

Daghem och skolor har sina antimobbningsprogram, samarbetsövningar och dylikt. Det övas bl.a. på att känna igen känslor, utrycka sig, förstå olikheter, känna igen då man själv eller någon annan blir orättvist behandlad och att lära sig ingripa på ett bra sätt. Det finns också handlingsplaner för hur personalen ska ingripa ifall mobbning sker.

Där yngre barn ofta mobbar genom fysiska handlingar och elaka ord, så mobbar ungdomar lite mer likt vuxna. Mobbning bland vuxna sker i arbetsgemenskaper, inom släkten eller i vänskapskretsen. De handlar mest om handlingar som gör att offret mår psykiskt dåligt. Bl.a. diskriminering, rykten, kränkningar, förolämpningar och uteslutning. Det handlar om suckar, miner och blickar.

En del arbetsplatser och hobbyverksamheter har antimobbningsprogram eller liknade verktyg för att ingripa vid mobbning. Så har vi även i min församling. I barngrupper och med ungdomar är det lättare för mig att ingripa och påverka situationens gång. Men när det kommer till vuxna så känns det som om jag inte räcker till och att inget jag försöker fungerar.

När det kommer till vuxna så känns det som om jag inte räcker till.

”När jag kommer så går dom och sätter sig någon annanstans. Jag blir ensam kvar.” Detta är en pensionärs upplevelser i allt hen deltar i, inte enbart i församlingen. Folk byter frukostbord på församlingens läger och under pensionärernas kaffestund. ”De andra säger att jag inte ska komma hit.” var det en annan som sade. Hen ville gå till en av församlingens tillställningar och de andra vuxna tyckte detta inte var personens plats. Liknande historier hör jag ofta i diakonin då jag möter personer som upplever en stor ensamhet. De värsta kommentarerna får nog de som behöver en tolk, assistent eller handledare. ”Du behöver inte höra allt!”, ”Stanna hemma om du har svårt att ta dig hit!” och ”Kom inte här bredvid mig med ditt utseende!”. Och jag ingriper, förklarar, säger till och säger ifrån. Men samma händer om och om igen tills offret slutar komma.

Kunde vi helt enkelt bara behandla varandra, så som vi själva vill bli behandlade?

Alla dessa kommentarer som kommer från vuxnas mun. De fastnar hos våra barn, som tror detta är ett acceptabelt beteende. Kunde vi vuxna vara en god förebild för våra barn och unga? Kunde vi visa gott exempel och låta alla vara med? Kunde vi tala snällt om vår nästa, både då hen är bredvid och på avstånd. Kunde vi sluta skvallra? Kunde vi helt enkelt bara behandla varandra, så som vi själva vill bli behandlade? Guds hus och Hans gemenskap ska vara öppen och välkomnande för alla. Gud tar emot oss med öppet hjärta och precis som vi är, låt oss ta emot varandra på samma sätt.

Jenny Airaksinen är barn- och ungdomsdiakon samt FRANS i Kyrkslätts svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47