Aldrig helt utan hopp

Mikaela Westerling-Nylund 26.04.2024

Jag missade en kvällsmässa jag gärna hade gått på, där talaren talade om att förmedla hopp. Jag vet inte exakt vad hon tog upp, men blev och fundera på om jag känner mig som en hoppfull person. Min man och min bror har någon gång när saken varit på tal, beskrivit mig som pessimist, något jag inte velat känna igen mig i och förnekat. Nu tänker jag att med de katastroftankar jag ibland har så verkar jag pessimistisk. Men samtidigt tror jag att jag har ett starkt hopp och vill ge andra hopp.

Det behöver inte vara så märkvärdigt. Många av oss kristna är uppvuxna med berättelser om dramatiska predikanter, så till den grad att jag som ung var rädd att Gud skulle ge mig något sånt hemskt uppdrag.

"Många av oss kristna är uppvuxna med berättelser om dramatiska predikanter, så till den grad att jag som ung var rädd att Gud skulle ge mig något sånt hemskt uppdrag. Det är antagligen samma fenomen som med forskningsrapporter. Studier som inte kommer med nya, positiva rön har svårare få publicitet."

Det är antagligen samma fenomen som med forskningsrapporter. Studier som inte kommer med nya, positiva rön har svårare få publicitet. Få skriver böcker om läraren i högstadiet som såg sina elever och blev en trygg punkt för de unga som inte hade någon de kunde tala med. Men den personen kan verkligen stöda och hjälpa många unga.

En gång i en smågrupp läste vi en bok om att hitta sin passion och leva ut den. Det där ordet var alldeles för starkt för mig. Aj, att läsa romaner och äta choklad? Det är vad jag helst skulle vilja göra. Men jag inser ju nog att även en lite desillusionerad medelålders person har många passioner. Att leva vardagsliv med sin familj. Att hjälpa andra, så gott det nu går, att få ett liv med mer hälsa och år. Att förbättra världen – och sjukvårdssystemet – med sina vänner, helst också skratta någon gång ibland på samma sätt som vi gjorde när vi var fjortisar.

Det är viktigt att vi låter varandra välja våra egna sätt att ge hopp och kämpa för det goda. Ingen kan föra alla gruppers kamp mot diskriminering. Det är inte för alla att demonstrera mot klimatförändringen, även om jag förstås förstår brådskan i att få förändring till stånd. Men hopp är att inte ge upp, att göra det man kan oavsett hur dystert det ser ut. Och låta alla som kämpar den goda kampen kämpa på sitt sätt, utan att tvinga någon in i min modell. Så länge det är hopp och godhet som är frukterna.

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34