Vår plats

Catherine Granlund 18.12.2023

Jag var på julkonsert och lyssnade till paret Höglund, Mikael Svarvar och den mäktiga kören Amigo Choral.

Att jag gråter under vissa sånger är inget som förvånar mig. Men att jag grät när man sjöng Somewhere från West Side Story överraskade mig där i bänkraden – om en plats som väntar på oss någonstans – då brakade någonting loss inom mig. Och det är ganska hemskt mitt på en fullsatt konsert. Min enda tröst var att alla är koncentrerade på musiken och inte på mitt hulkande.

Orden berörde något djupt inombords.

Min grannes man dog i måndags för en vecka sedan. Vi har varit med i bön i ett och ett halvt år varje dag och verkligen blivit en del av böneämnet, fått kärlek för någon vi inte kände. Så dog han och hon blev änka i endast fyrtioårsåldern. Sorgen ligger som en osynlig dimma mellan våra fönster. Jag är så van att när jag vaknar på natten se åt deras håll, märka att lampan brinner: han sover dåligt, har svårt att andas, ber för dem, somnar om. Eller suckar av lättnad över att lampan är släckt, de sover.

Att omorientera sig. Hitta sin plats när något tog slut. Hon måste ta tag i möbler som är verkliga för hans kropp är inte mera där. Hon öppnar klädskåpen och hans kläder är där. Hon undrar om diakonin kan ta dem.

Vi håller på att sälja vårt hus på annan ort. Ett Pippilångstrumpshus som jag stilla drömt om att ännu bo i när den hektiska arbetstiden i livet är över. Min man håller på och förbereder sig för att gå i pension. Plötsligt finns det inte en plats att återvända till. Framtiden gapar öppen. Jag kan inte längre gå här i hyreshuset och undra hur mina trasmattor jag vävt ska se ut där i vårt egna, gamla bo. Nu tänker jag endast på att det mesta förs till återvinningen. Var ska vår framtidsplats vara?

På arbetsplatsen känner jag mig mer och mer vilsen av all digitalisering som förändrat det jag älskade att göra så mycket så att det nu många gånger är med tunga steg jag tar min väska och går iväg till jobbet.

Men så stiger Sören Lillkung fram och sjunger O helga natt.

Och jag tänker på ett barn som föds. En plats som finns vid Hans närhet. En hand från himlen som leder, ett löfte, en framtid, ett land och ett folk – inte av denna värld. Och en mild ström av frid flyter in i min sorgsna, oroliga själ. Det känns inte mer övermäktigt att ordna för jul. Jag firar min Frälsares födelsedag och för Honom bär jag gärna fram det bästa. Tillkomme ditt rike.

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57