Vardagen rullar på också i dödens eftersvall

Anna Edgren 24.08.2023

När jag skriver det här är det sex veckor sedan min mamma dog. Det var en verklig bubbla där i hennes rum på boendet de sista två sommarveckorna. Världens gång och det inrikespolitiska virrvarret kändes avlägset. Mammas kropp och sinnen kämpade mot den lunginflammation som skulle bli den sista, i hennes rum stod tiden stilla medan familjen kom på några sista besök och jag med pappa väntade på det oundvikliga. Allt handlade om hur mamma såg ut, vilka ord vi kunde urskilja, hur kroppen ändrades, hur hon andades. Att hon andades. Hur länge skulle det starka hjärtat envist slå när kroppen annars till större delen hade gett upp?

Hur har det då varit de här sex veckorna sedan mamma dog den där måndagsmorgonen med fåglarna kvittrande i gryningen? På något vis rullar ju vardagen på, kan jag konstatera nästan förvånat. Tonåringar ska ha mat på bordet, tre-åringar vill baka med modellera, jobbmöten ska hållas, räkningar ska betalas, tvättmaskiner ska tömmas och nätter ska sovas så gott det går.

Stundvis fylls jag nästan av dåligt samvete: hur är det möjligt att jag trots en viss dimma och en stor trötthet ändå tycks kunna greppa vardagen?! Min mamma har ju dött! Livet tycks gå vidare utan att jag bryter ihop, är det faktiskt okej?!

Mina tankar och mina vänner säger mig att allt är okej. Jag sörjer och saknar hela tiden, men samtidigt också i en berg-och-dal-bana. Sorgen kommer och går på olika sätt i olika vågor och perioder. I vissa ögonblick ser jag på mig själv nästan nyfiket och fascinerat, ”vad intressant att få vara med om den här processen”.

De senaste åren har jag insett att jag har haft väldigt många frågetecken kring vad som händer och vad som behöver göras när någon dör. Jag råkade nämna det här i våras en gång i rätt sällskap, nu är jag så glad att min församling ordnar en serie träffar kring just det här. Serien ordnas som ett brett samarbete med andra aktörer, det blir information och samtal om allt från gravkontorets tjänster och bouppteckning till palliativ vård, omhändertagandet av kroppen och sorgebearbetning.

Vad skulle du vilja veta mera om som gäller din egen eller någon annans död? Jag tycker vi talar så lite om döden, fast den berör oss alla. Både träffarna i den här serien, som heter När någon dör, och mina bloggtexter här på Andetag om min mammas död är inlägg i den tystnaden.

Om du inte bor i Åbo-knutarna och kan delta i höstens träffar kan du alltid prata med någon. Fråga hur hen har tänkt och gjort när de berörts av ett dödsfall eller vad de önskar för sin egen del. Eller bara sitt en stund tillsammans, ta er tid att begrunda både livet och döden.

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13