Allt jag (kommer ihåg att jag) gjorde 2022

Louise Häggström 03.01.2023

Jag kan inte vara den enda som sett mig helt led på alla årssummeringar på Instagram. Och alltid när jag tänker "oj, vad de håller på" börjar det till sist pirra i fingrarna och jag vill plita in några drömmiga meningar och ladda upp dem tillsammans med bilder från året som gått. Det slutade i stället med att jag laddade upp en hel drös bilder av Österbottniska landskap och skrev "now let's go 2023". Nu fattas mig alltså en årssummering – så jag drar den här i stället.

I januari flyttade vi till ny bostad – ett hus beläget längs bergsväggen med utsikt mot havet och centrala Bergen. Det var kallt, vi var oroliga för elräkningen och eldade därför upp allt vi hittade. Men det var också otroligt mysigt, ett perfekt ställe för middagsbjudningar och sena whiskeykvällar i soffan.

I februari blev jag 27 och Markus tog mig på överraskningstrip till Voss. Vi sov på hotell, åt mat och kikade på slalombacken. Jag köpte åtta Runebergstårtor från ett åländskt café som jag hade planer på att dela med mig av men som jag åt upp själv, med lite hjälp av Markus.

I mars fick vi corona, vi var på bröllop hemma i Finland och fick besök av två vänner i slutet av månaden då solen behagade sig titta fram. Ja, och så upptäckte vi att vi hade löss som fått frodas i våra hårbottnar sen jul. Från högt till lågt, med andra ord.

I april ordnade vi påskmiddag hos oss tillsammans med våra finska vänner. I slutet av månaden kom Markus föräldrar på besök och vi utforskade Bergen med omnejd. Och så hade vi möhippa för min bästis i underbara Lund!

I maj hade vi en rolig kurs i skolan: bokdesign. Vi firade 17 mai på balkongen och ute på byn. Jag loppade kläder och var ute på en länk för första gången sedan... jag minns inte när. Det hände två gånger i maj och har inte hänt igen sen dess. Vi firade skolavslutningen med några vänner hos mig.

I juni var jag på Heidis (alltid en dålig idé) och solade vid vattnet med vänner. I mitten av månaden började jag jobba på ÖT igen efter en lång paus. Det var arma kul! Jag förberedde mig på en busy sommar med många åtaganden och galej. Vi blev också med bil i juni!

I juli var jag toastmaster på inte ett, utan två bröllop. Jag hyrde en liten lägenhet i centrum av Jeppis och försökte också frilansa lite medan jag jobbade nine to five. Ja, och förbereda toastandet. Min bästis gifte sig i Stockholm och det var alldeles drömmigt.

I augusti var vi på årets fjärde och sista bröllop. Jag jobbade till mitten av månaden och började skolan en vecka senare. I slutet av månaden fick vi besök av det mest nygifta paret som var på bröllopsresa – och av Markus bror med fru.

I september gick jag på jobbintervju och fick jobbet! Jag och Markus åkte på roadtrip och övernattade i Teslan. I övrigt bestod månaden av mat, regn och skola.

I oktober besökte jag simhallen, gick på konsert med jobbet, åt äpple från vårt äppelträdet på vår gård, sov över på våra vänners ö och jobbade häcken av mig.

I november deltog jag i Orange Party som skolan ordnade och påbörjade sista (och längsta) kursen. Vår nya granne kom på besök och vi åt summer rolls och drack billigt lådvin. Jag blev förkyld och började rensa i bland mina kläder. Markus överraskade mig med biljetter till konsert med Bo Kaspers Orkester!

I december tog skolan all min tid samtidigt som jag försökte hinna jobba däremellan. Det var mycket. Till slut fick jag jullov och vi hade julmiddag hemma hos oss med finländarna innan vi åkte hejm. Jul och nyår med familj och vänner i Jeppis – och extremt mycket sömn – var det jag behövt och längtat efter allra mest efter en intensiv höst.

Låt oss nu blicka framåt – jag önskar dig ett gott nytt 2023. Ta hand om dig och andra!

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54