Försöka förlåta

Magnus Lindholm 07.08.2022

Det började en kväll för många år sen vid elva-tiden, och utan nån som helst förvarning; en våldsam gråt som likt en varfylld böld sprack sönder och började smeta ut sitt infekterade innehåll över en kropp i uppror. Konvulsionerna påminde om ett vulkanutbrott – det mullrade och bullrade, och svett och snor och tårar strömmade i ett pyroklastiskt flöde över en brännhet gestalt som helt saknade kontroll och behärskning. Våg efter våg vällde nånting oförlöst ut från själsdjupen, på en gång skrämmande smärtsamt och samtidigt efterlängtat befriande.

Medan kroppen rådbråkades på gränsen till mental kollaps levde hjärna och tanke nästan ett eget liv. Jaha, vad är nu på gång, var bottnar de här känslomässiga överdrifterna i? Är det ett straff för begångna synder eller en reaktion på någon annans mentala illvilja? Är jag förövare eller offer? Håller jag på att brytas itu, kanske är det här bara början till slutet? Är Gud med mig eller mot mig?

Lavaflödet höll på i fyra-fem timmar utan avbrott. Nånstans på morgontimmarna avtog mullret tidvis men återkom efter några minuters paus med lite lägre intensitet. Elva timmar efter utbrottet vacklade jag till duschen fullkomligt utmattad, tom och tömd. Nej, inte helt tömd; efterskalven och tårflödet återkom också de närmaste dagarna men nu i två-tre timmars perioder, fortsatte så i många veckor, några månader och tonade sedan så småningom bort. Något år senare hade läget stabiliserats och något slags inre lugn etablerats. Själens mörka natt övergick i gryning.

Det fanns säkert många förklaringar på denna extraordinära händelse som var fysiskt och psykiskt provocerande, men samtidigt andligt nytändande. Att jag både medvetet och omedvetet hade tagit många snedsteg i mitt liv var alltför sant, likaså att jag hade varit objekt för andras trakasserier och mentala övergrepp, även helt oförskyllt blivit fysiskt slagen; det fanns förvisso orsaker till mitt illamående. I det läget aktiverades, automatiskt, ekorrhjulets nödbroms och jag såg som i ett töcken en enda lösning: att försöka förlåta både mig själv och mina vedersakare. Och hur svårt var inte det!

Ibland får kroppen bokstavligen ge vika när anden visar sin överlägsna styrka. Idag, söndagen den 7 augusti, firar vi The International Forgiveness Day. Och jag försöker fortfarande.

På nära håll och med skumma ögon är mycket i livet lösryckt och obegripligt, grått och trist.
Sett från högre höjd uppenbarar sig i bästa fall både färger och mönster och sammanhang fast det handlar om samma motiv. (Porslinsskärvorna är fotograferade i Den heliga Barbaras slott i Alicante i östra Spanien).

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58