Det här med kroppen

Louise Häggström 29.04.2022

Triggerwarning: kroppshets och dylikt. Hoppa över det här inlägget om sånt är jobbigt för dig att läsa om.

Kroppen är ett ämne jag verkligen intresserat mig för de senaste åren. Eller ja, egentligen ända sedan jag blev medveten om min egen kropp. Men i dag har jag fått en ny syn på både min egen och andras kroppar.

Jag har absolut hört till dem som försökt begränsa matintaget och maximera träningen (som jag aldrig fick rutin på eftersom det var dötrist och jobbigt). I en anteckningsbok skrev jag ner datum, vilken slags träning jag gjorde, hur länge jag tränade, antal förbrända kilokalorier (om jag hade tillgång till den infon), vikt och övriga kommentarer (humör osv).

Vid den här tidpunkten var jag kanske 12 år.

På tv:n kom reklam om ett band man skulle spänna fast runt magen. Bandet vibrerade och på så sätt brände man kalorier automatiskt, utan att man behövde göra någonting alls*. Det här försökte jag få min pappa att köpa ´– till min mamma förstås (men egentligen till mig). Han sa att mamma nog inte hade blivit så glad över den presenten.

Det är inte bra för en tolvåring att försöka ”bli smal” och må dåligt över hur hen ser ut. En tolvåring ska leka, skratta och äta sånt som är gott. Inte ha ångest över nåt så naturligt och fint som kroppen.

Från 12-åring till 22-åring

För några år sedan gick jag, på grund av många olika faktorer, upp en del i vikt. Mitt tolvåriga jag hade börjat hetsträna. Där och då bestämde jag mig för att bryta det mönstret. Jag var kanske 22. Nu fick det vara nog! Jag bestämde att jag inte kommer träna förrän jag gör det med rätt intentioner. Det tog mig ungefär tre år.

Snabbspola fram till 2019. Försiktigt börjar jag cykla och gå till jobbet. Jag gör yoga hemma i vardagsrummet. Promenaderna ökar min uthållighet och yogan gör mig flexibel och stark. Jag mår bra och jag orkar jobba. För första gången i mitt liv rör jag på mig utan att tänka ”nu ska jag gå ner i vikt”.

Jag pratar annorlunda om kroppen. Jag kommenterar inte min kropp på ett negativt sätt. Aldrig mer ska jag säga ”usch, vad stora mina lår är”. I stället säger jag ”mina ben är så starka som orkar bära runt mig varje dag”. Magen är mjuk och härlig, inte tjock och ful. You get it, right?

I dag går jag till och från skolan nästan alla dagar. Det finns inget bättre sätt att starta dagen än med en 43 minuter lång promenad. Varje promenad hjälper mig att stärka både lilla jag och nu-jaget. I dag rör jag på mig av rätt orsaker och jag njuter av (nästan) varje steg. Det är något jag hoppas alla ska få uppleva.

En viktig lista:

Fel orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli smal och snygg.

Rätt orsaker att träna/röra på sig: för att man vill bli stark, vill orka bättre, vill må bra psykiskt, vill öka koncentrationsförmågan, vill förbättra minnet, vill klara av nåt fysiskt krävande (exempel: gå upp för ett berg).

Kommer du på fler saker?

Ett par disclaimers som slutkläm. Jag vet att det här är ett ämne som egentligen kräver 10 inlägg och inte bara 1. Kanske skriver jag mer i framtiden. Att jag i dag lyckas träna utan att vikthetsa är förstås ingen garanti för att jag alltid kommer göra det. Vi nås ju dagligen av vikt- och kroppshets i olika former på t.ex. sociala medier, men även bland familj och vänner. Det är skitsvårt att inte påverkas. Men jag tror att ju mer vi talar om kroppen med positiva termer, desto mindre påverkan har allt det negativa på oss.

*Det skakande bandet fungerar förstås inte.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00