"Håller på att bli en kyrka i kyrkan"

enkät.

En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik.

17.2.2020 kl. 14:55

Till Kyrkostyrelsens uppgifter hör bland annat att främja församlingarnas arbete, till exempel att stöda och koordinera deras verksamhet och förvaltning. Kyrkpressen ville ta reda på hur församlingarna i Borgå stift upplever att den här uppgiften uppfylls och frågade om kyrkoherdarna upplever att de får stöd i sitt arbete. ”I någon mån” blev medelsvaret.

Vad går kritiken ut på?

En svaghet som många lyfter är att Kyrkostyrelsen befinner sig långt från församlingens verklighet och har dålig kännedom om vad som behövs där.

”Trögt, fjärmat. Många som aldrig arbetat i församling. Känner inte till 'fabriksgolvet'.”

”Förståelsen av att kyrkor är en levande församlings verksamhetsplatser och inte museer tycks inte alltid finnas.”

”Jag har förståelse för det att man blir fjärmad från verkligheten när man sitter i en byrå i Helsingfors och sitter vid sitt skrivbord och försöker 'klura ut' vad församlingarna behöver.”

”Vissa tjänstemän behagar svara och då kan man ha nytta av deras svar. Men andra svarar aldrig på e-post.”

”När Kyrkostyrelsen nu äntligen ska banta sin budget ojar och vojar man sig nog över de drastiska nedskärningarna, men det är det som vi i församlingarna levt med nu i åratal sedan 1994.”

Tillgängligheten till information och utbildning på svenska möter också kritik.

Flera kyrkoherdar upplever strategier och beslut som kommer från Kyrkostyrelsen som en börda för församlingarna, ekonomiskt och praktiskt. Ett återkommande exempel är Kyrkans servicecentral, Kipa. Systemen för fakturor och löneräkning möter svidande kritik.

”Det känns som om Kyrkostyrelsen håller på att bli en kyrka i kyrkan som styr mer och mer också på församlingsplanet. Kipa är ett ledsamt exempel som binder och kostar.”

”Vi har fått höra att vi motsätter oss reformer och att det inte är fel på systemen utan det är fel på vår vilja att hitta nya rutiner. Men om församlingsverksamheten knäar på grund av ekonomin så pådyvlas vi dyrare lösningar än det vi hade tidigare och som fungerade bättre. Och vi har verkligen jobbat på att skapa nya rutiner som är smidigare och effektivare. Med Kipa åkte också det sista förtroendet för att Kyrkostyrelsen agerar utgående från församlingarnas bästa eftersom man inte en enda gång har sagt att det blev fel.”

”Först gör vi grovarbetet, sänder iväg materialet, så måste vi dra ned på personalen för vi ska ju betala för kalaset också. Förnyelse och reformer har på senare år kostat små församlingar mer än de beräknade inbesparingarna. Klart att de gör vissa saker lättare men jag ser inte att det minskar på utgifterna och ökar arbetsmotivationen."


Vad är positivt?

Till vissa delar får Kyrkostyrelsen även positiv feedback. Här nämns dels sakkunnig hjälp i bland annat förvaltnings- och byggnadsfrågor, dels material som Kyrkostyrelsen producerar. En femtedel av de kyrkoherdar som svarat anser att de ofta eller alltid får det stöd de behöver.

”Jag vänder mig till Kyrkostyrelsen när jag behöver en sakkunnigs perspektiv på något. Exempelvis har jag vänt mig till Kyrkostyrelsens jurist i frågor kring arbetsavtal och arrendeavtal.”

”Stor hjälp med till exempel modellreglementen och administrativa saker.”

Dessutom upplever många att den svenska verksamhetsavdelningen är lätt att närma sig, ger stöd och hjälp och är med i projekt som känns relevanta för församlingen.

”Man kan få idéer, hjälp och stöd i olika frågor av dem som jobbar där. Stort plus för det.”

”Tv- och radioarbetet är viktigt, döv- och specialarbetet är också viktigt. Att det svenskas röst hörs inom Kyrkostyrelsen är nödvändigt för annars blir vi överkörda.”

I Kyrkpressen nummer 4/2020 kan du också läsa hur kyrkoherde Harry S Backström samt Kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna kommenterar enkäten.

Emelie Wikblad



annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00