– För mig har det alltid varit viktigt att ha en församling som är helt enligt Bibeln. Men Bibeln är inte någon enkel bok. Den säger ganska mycket och ibland tolkar man det olika.
Jan-Erik Nyholm växte upp i en pingstfamilj i Esbo och han döptes som elvaåring.
– När jag upptäckte att det inte finns någon perfekt församling så öppnades flera alternativ för mig. I dag ser jag mig närmast som ekumenisk även om jag numera ser Pedersöre kyrka som min hemkyrka.
Under uppväxten i ungdomsåren gick han in i väggen.
– Jag blev deppad och gymnasiestudierna blev haltande. Men ett gudsmöte blåste bort depressionen. En pastor med profetisk gåva bad för mig och jag upplevde att vår Herre trots allt bryr sig om mig.
Medan han gick i samskolan i Helsingfors tog han pianolektioner hos en äldre dam som tidigare var pianopedagog på Sibeliusakademin. Hon föreslog musiken som yrke för honom.
– Jag började turnera i Sverige med en sångarpastor. Han predikade, jag sjöng och höll små vittnesbörd. Så småningom började jag turnera ensam.
Anonyma ankdammen
Vid den tiden gjorde han sina första skivinspelningar i Norge. Sedan dess har det blivit ett tiotal soloskivor i olika studion. Men han har deltagit i betydligt fler inspelningar, både som arrangör och musiker.
– Många har undrat varför jag övergav turnerandet i Sverige trots att framgångarna började visa sig och återvände till anonymiteten i den finlandssvenska ankdammen. I ankdammen finns mycket duktigt folk , men även om man uppträtt i de stora konserthusen runt om i världen kan man bli sidsteppad här för att man saknar behörighet.
Under åren i Sverige blev Viktor Sunds sång Där björkarna susa, populär där.
– Jag såg notutgivningar där det stod författare okänd. Det rättades senare till. Men det är så typiskt för anonymiteten i ankdammen. Viktor Sund, den folkloristiska diktaren, blev populär i Sverige men var lite föraktad av kolleger i vår ankdamm.
Pastor, lärare och kantor
Kärleken tog Nyholmtill Närpes. Han fick tjänst i Filadelfiaförsamlingen i Korsnäs och som musiklärare i grundskolanoch och gymnasiet i Närpes.
Som pastor han ville ha en större apologetisk insikt i den kristna tron och började då studera allmän teologi.
– Jag ville kolla om kristendomen är något att lita på. Jag studerade också andra religioner, ateismen genom Camus och Nietzsche samt socialismen. Jag plöjde igenom hela Das Kapital av Karl Marx. I min jämförelse landade jag i att den kristna tron håller måttet.
Flera orsaker ledde honom till Jakobstad för kompletteringsstudier till kantor. Han var osäker på om han orkar vara lärare tills pensionen. Hans fru blev också sjuk i cancer. Studierna gav honom hans första kantorstjänst i Pörtom.
– I december 2010 reste jag och min fru till Lanzarote. Där i solnedgången fick jag en tydlig känsla av att efter det här blir allt annorlunda. Det var märkligt. Vi kommer hem och i mars 2011 går hon ur tiden. Då hade hon kämpat mot cancern i tretton år. Mitt sorgearbete började redan innan och jag visste att det var sista resan vi gjorde tillsammans. Men jag trodde ändå inte att slutet skulle komma så snabbt.
Musikvariation behövs
Nyholm talar för en variation av musik i kristna sammanhang.
– Jag har inget emot modern lovsång. Men om det bara blir lovsång anser jag det blir fel. Paulus talar om att man ska sjunga andliga sånger, psalmer, för varandra och för Herren. Där finns också lovsångerna med. Men om man bara söker känslomässiga affekter så tappar man lätt bort det apologetiska.
Den 16 november klockan 19 ger Jan-Erik Nyholm en konsert i Kyrkostrands församlingshem vid Pedersöre kyrka med anledning av sin 70-årsdag. Under konserter spelar och sjunger han i första hand sånger som han själv, hans nuvarande hustru Eva Björk eller hennes framlidne man Karl-Erik Kronqvist skrivit. Han kommer att spela nio olika instrument under konserten.
