Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

Hagman: Kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning

präst.

Det är inte så lätt att peka ut vad som är avgörande för att en person väljer prästyrket, säger Patrik Hagman, lärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi.

4.9.2019 kl. 19:27

Han konstaterar att det idag är en större andel av studenterna som från början säger att de ska bli präster, samtidigt som de utgör en mer heterogen grupp.

En del kommer till Åbo för att de känner ett kall till prästyrket; de har sedan tidigare en stark församlingsförankring.

– Den gruppen minskar, men den finns fortfarande. Men sedan har vi en växande grupp av människor som helt enkelt verkar ha tänkt "man skulle ju kunna jobba som präst”. I sitt val av yrke har de satt upp präst som ett alternativ vid sidan av psykolog, farmaceut och lärare.

Dessa bär inte på samma starka församlingsförankring eller idé om prästyrket som ett kall. För dem, tror Hagman, är det i stället avgörande att studierna leder till ett konkret arbete och en bransch där det finns jobb.

– Många undersökningar visar att det här blir allt viktigare när unga väljer studieplats.

Varje år finns det också studenter som redan varit i arbetslivet en längre tid och sedan söker sig till teologin, antingen för att helt sadla om eller för att komplettera tidigare teologistudier med prästkompetens.

"Kyrkan borde ta mer ansvar"

Universiteten utbildar personer med prästkompetens, både genom akademisk kunskap och praktiska övningar. Precis som i andra yrken hänger utbildningen nära ihop med det verkliga arbetet.

– Men för att en person ska bli en bra präst, eller en sådan präst som kyrkan vill ha, så förutsätter kyrkan också församlingsaktivitet, säger Hagman.

Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning. Han ger exempel från Sverige, där studenter under andra studieåret förväntas ta kontakt med ett stift där de kan tänka sig jobba i framtiden, och under studietiden fostras in i stiftets kultur och spiritualitet.

En ny och oroande trend är nämligen att få av dem som börjar studera teologi vid ÅA har bakgrund i ungdomsarbetet i någon av Borgås stifts församlingar. I stället är många finskspråkiga, äldre studerande och en del med frikyrklig bakgrund.

– Det här är något som hela stiftet borde ta på stort allvar. Det här har ändå varit kärngruppen av dem som blir präster i stiftet och fört vidare stiftets tradition.

Hagman tycker det är ett mysterium att återväxten av präster är så dålig i Borgå stift, medan problemet på finskt håll är det motsatta – så många nya teologer blir klara att det inte finns jobb för alla.

– När det gäller återväxten av präster tror jag att församlingarna borde ta ett större ansvar att uppmuntra unga att söka till kyrkliga yrken. Om man inte börjar göra det igen kommer det inte att finnas svenskspråkiga präster i Svenskfinland.

Emelie Wikblad



kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26