Martina Harms-Aalto är medlem i Johannes församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige.

Var är du?

ensamhet.

"Vad är det vi vill säga och förmedla? Och hur kan det tänkas se ut i betraktarens öga?"

11.7.2019 kl. 00:01

Det mesta vi ser av varandra och omvärlden är tillrättalagda och noggrant komponerade bilder av perfekta stunder, snapshots av underbara livshändelser, en oändlig räcka fester och mänskor, vackra så det gör ont.

Det är inget som helst fel med att vilja dela med sig av stjärnstunderna, de skimrande såpbubblorna som är lika förgängliga som doften av liljekonvalj. Varför skulle vi inte vilja dela med oss av stunderna av överflöd och ren och skär gemenskapsglädje, höjdpunkterna på levnadsstigen, den ogrumlade fröjden? Jag gör det själv, sällan men ändå.
Men det vi med säkerhet vet är att all vår tillsammansfröjd kan kännas både provocerande och sårande och som en ständig påminnelse om det som man tror att ”alla andra” har. Det gäller för vem som helst som har en ogin stund men särskilt för den som är ensam och av olika orsaker saknar sammanhang och inre kretsar, släkt och vänner.
Utan att gå in på analysen av varför ensamheten är ett av våra största sociala problem i “världens lyckligaste land” är det kanske ändå bra med en påminnelse. Ingen ska förstås behöva retuschera sin lycka eller förminska vardagsskönhet och sitt livs fulla glas. Men som med alla privilegier är det bra att erkänna, se och förstå dem. Ägna en eftertanke åt hur vi presenterar oss och ser ut i flödet. Vad är det vi vill säga och förmedla? Och hur kan det tänkas se ut i betraktarens öga?

I höst satsar Johannes församling på att gå ut och hitta människor som söker gemenskap, som känner sig isolerade, som vill ha ett sammanhang. Vi vet att de är många. Vi kommer att fråga vad de vill göra tillsammans och vad de väntar sig av oss som kyrka och församling. Ingen ska behöva titta på andras liv i flödet och känna att gemenskap är till bara för andra.
”Var är du?” frågar vi och väntar ivrigt på svar.

Martina Harms-Aalto är medlem i Johannes församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige.

Hennes favoritplats i stan är varhelst koltrasten sjunger.

Martina Harms-Aalto



döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42