Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store är idag kyrkoherdar i var sin församling. Nu blir Store kyrkoherde medan Wallis och Saitajoki blir kaplaner i en gemensam församling.

De tre församlingarna i Kronoby blir en

sammanslagning.

Kyrkoråden i Kronoby, Nedervetil och Terjärv vill att de tre församlingarna ska gå ihop den 1 januari 2020. Råden beslöt var för sig ta initiativ till samgång i går kväll. Besluten var enhälliga.

14.3.2019 kl. 13:17

Den nya församlingen föreslås heta Kronoby församling. Enligt förslaget kommer den att bestå av bestå av moderförsamlingen samt kapellförsamlingar i Nedervetil och Terjärv. Om det blir med kapellförsamlingar avgör ändå den nya församlingens fullmäktige.

– Församlingsrådet i Kronoby var enigt bakom beslutet men det väckte inget jubel. Hade pengarna räckt till skulle vi helst ha fortsatt som förr. Men det här var ett nödvändigt beslut med tanke på befolkningsutvecklingen, säger tf kyrkoherden i Kronoby Niklas Wallis.

Anders Store, kyrkoherden i Nedervetil, säger i stort sett samma sak.

– Vi diskuterade saken länge, men ingen ifrågasatte sammanslagningen.

Nu går församlingarnas initiativ till domkapitlet som behandlar det i april. Ifall inga tilläggsutredningar behövs kan kyrkostyrelsen i bästa fall ta beslut i frågan i juni. Därefter tar en samarbetskommission i församlingarna över det pratiska arbetet.

– Tidtabellen är knapp, men vi har försökt påskynda processen genom att begära in de utlåtanden som domkapitlet vill ha på förhand, säger Wallis.

Anders Store blir den nya församlingens första kyrkoherde. Han blir ändå inte långvarig eftersom han går i pension i oktober 2020. Kyrkoherden i Terjärv Timo Saitajoki och tf kyrkoherden i Kronoby Nicklas Wallis blir kaplaner. Församlingarna har också en gemensam församlingspastor.

– Jag tror att vi kommer att klara oss med tre präster då Timo går i pension, säger Store. Det finns inga beslut om hur personalen i övrigt påverkas, men på sikt bör den minska. Det sker vid pensioneringar och naturlig avgång. Men till en början behövs alla, för övergångsperioden blir arbetsdryg.

Wallis har nyligen avlagt pastoralexamen och beräknar att han för exilafen färdig under detta år, vilket berättigar honom att söka kyrkoherdetjänsten när Store går i pension. Saitajoki går i pension redan våren 2020.

– Ledarskap intresserar mig. Jag har skrivit både min pro garde och kandidatavhandling om ledarskapsrelaterade teman. Är vi kvar i trakten så söker jag kyrkoherdetjänsten, säger Wallis.

En av samarbetskomissionens uppgifter blir att tillsätta ett nytt kyrkofullmäktige. Antalet förtroendevalda i kyrkofullmäktige kommer att minska från 21 till 19. Något nytt val ordnas inte i församlingen utan räknar ut ett nytt fullmäktige på basen avvalresultatet från församlingsvalet senaste höst. Att man i Nedervetil höll sämjoval innebär att man måste se tillta alla de nuvarande församlingarna får representation. I nästa församlingsval om tre år finns inga regionala kvoter utan då blir de som får mest röster invalda.

– Även om vi går in för det här med långa tänder ser vi en hoppfullhet och på de möljigheter som finns. Omorganiseringen är inte slutet för församlingen, det är inledningen till något nytt, säger Wallis.

Johan Sandberg



Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

Världen. Situationen i det hungersdrabbade Etiopien ser ut att vara värre än befarat. Brunnar har sinat och skolor stängt. Får området inte tillräcklig hjälp inom det närmaste halvåret befaras både epidemier och utbredd hungersdöd. 17.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag har i ca 25 år studerat samtal och relationer i kristenheten. Nu har jag en gedigen dokumentation och vill utöka min "arena". Jag bloggar MEN JAG VILL HA MER PLATS! Vilka möjligheter finns? 16.8.2011 kl. 00:00

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46