Snart inleds flyttrumba för församlingarna i Helsingfors

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

Det är bråda tider på fastighetskontoret i Helsingfors kyrkliga samfällighet. Sparkraven på församlingarna, arton finska och tre svenska, påverkar också var församlingarna kan vistas i praktiken.

– Ett fastighetsinvesteringsprogram på cirka 68 miljoner för tre år framöver har nyss godkänts i gemensamma kyrkorådet, men det egentliga beslutet tas först i december i gemensamma kyrkofullmäktige, säger Christoffer Perret som är viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige.

Han betonar också att allt inte kommer att ske genast, tidtabeller och detaljer är ännu oklara.

I korthet kan man säga att Matteus församling blir kvar i sin lokal i Östra centrum, men mister sin sambo Vartiokylän seurakunta. Johannes församling avstår S:t Jacobs kyrka, i anslutning till Drumsö kyrka, och flyttar in med den finska församlingen. En del av lokalerna på Högbergsgatan avstår församlingen också. Petrus församling å sin sida kommer att avstå från sina lokaler på Vespervägen i Södra Haga och om det går som planerat kan församlingen kanske få sin första egna kyrka i Månsas. Men många pusselbitar ska falla på plats innan det kan bli ett faktum.

Johannes i gatuplan

– Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, säger kyrkoherden i Johannes församling Johan Westerlund.

Kyrkan ska hyras ut eller säljas och Johannes församling kommer att på Drumsö samsas om sakrala och sociala rum med den finska församlingen.

– Det här är inte alls lätt och Drumsöborna är oroade. Vi förhandlar som bäst om egna lokaler för barnverksamheten. Vi har kring 70 eftisbarn, påpekar Westerlund.

På Högbergsgatan är planen att Johannes församling i huvudsak ska vistas i gatuplan framöver. Kontoren på tredje våningen skulle man avstå, liksom en del av salarna på andra våningen.

– Bollen är hos fastighetskontoret som ska anvisa oss en planerare. Det är mycket vi måste tänka på före en flytt. Alla ska ha plats att jobba förstås, ventilationen måste vara bra, anonymiteten och säkerheten för diakoniarbetarna säkrad och så vidare, säger Westerlund.

Första egna kyrkan?

Petrus församling befinner sig som bäst i ett intressant dominospel. Norra Haga kyrka rivs på grund av problem med inneluften. Följden kunde bli att Haagan seurakunta flyttar in i lokalerna på Vespervägen i Södra Haga, som nu är navet i Petrus församlings verksamhet.

– I stället kunde Petrus få sin första egna kyrka i Månsas, vilket skulle vara unikt för församlingen som saknat egen lokal, säger Christoffer Perret.

Men för att det ska lyckas måste Oulunkylän seurakunta avstå sina lokaler i Månsas och flytta till Åggelby nya kyrka, vilket församlingen också kan tänka sig på det villkoret att kyrkan i Åggelby renoveras.

Gärna svenskt rum

För Matteus kyrka söks nya hyresgäster efter att det står klart att Vartiokylän seurakunta flyttar ut.

– Det kan hända att vi får packa ihop oss lite och fundera på hur vi ska vända situationen så att vi vinner på det så mycket som möjligt. Vi har ett bra läge och gärna skulle jag se ett svenskt center i Matteuskyrkan. Vi behöver mer tydliga svenska rum, säger kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén.

Nya hyresgäster kunde vara kyrkliga organisationer eller andra svenska aktörer. Forsén menar att man måste fundera på om man kan hitta en givande samexistens eller om var och en ska stänga om sig.

Några nya kostnader orsakar omdisponeringen inte för Matteus församling. Och att ensam välja och vraka bland mäss- och samlingstider är inte heller aktuellt.

– Vi har redan många som samsas om tider och lokaler eftersom det till exempel ordnas ryska och engelska gudstjänster här också. I praktiken betyder det att vi ensamma beslutar hur vi ska bereda plats för andra aktörer, säger Forsén.

Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, som finns i anslutning till Drumsö kyrka.
Ulrika Hansson



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37