Sedan han gick i pension i november har Rainer Böling i Närpes fått mera tid får sitt specialintresse, lokalhistoria. Han intresserar sig för Närpesbornas insats för judarna under kriget.

Följer judarnas spår

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag.
18.4.2013 kl. 13:04
Den judiska gruppen stiger av tåget vid Karlå haltpunkt i östra Närpes, sju kilometer före Närpes järnvägsstation. Därifrån tar de sig till Wenmans gård i närheten.

Åttaåriga Egil Wenman upplever hur judarna invaderar gården. De bor i stugan, i rian, på vinden, framstugan, ja överallt.

Till åttaåringens stora förtret dricker flyktingarna upp all mjölk fast gården har åtta mjölkande kor. Men han bjuds också på sina första jordgubbar, vilket ger plåster på såren.

Dagen efter hämtar lastbilar flyktingarna.

Den här historien har Egil Wenman, 79, berättat bland annat för sin systerson Rainer Böling, pensionerad yrkesskolrektor med lokalhistoria som specialintresse.

– De var högst ett dygn på min morfar Karl Johan Wenmans gård, säger Böling. Men vart gruppen tog vägen har jag inte lyckats reda ut. Om det var en olaglig aktion tystades den ner.

Egil Wenman daterar händelsen till 1942. Men Svante Lundgren, docent i judaistik vid Åbo Akademi är skeptisk till årtalet. Han tror att Wenman misstar sig på ett år.

– Förbudet för judarna att bosätta sig fritt i Finland upphävdes 1943, säger Lundgren. Hade en så stor grupp lyckats ta sig till Sverige olagligt skulle andra judar i Finland ha känt till det. De judiska flyktingar som jag själv intervjuat för min bok I hjältens tid hade varit i Munsala 1943-44. De tog sig lagligt till Sverige våren 1944 tillsammans med så gott som alla andra.

Men Wenman är hundra procent säker på att det var före 1943.  Enligt honom var det 1942 eller möjligen 1941 och gruppen var betydligt större än hundra personer.

– Min morbror är beryktad för sitt  fenomenala minne, säger Böling. Min mamma som är äldre minns inte händelsen, hon var sannolikt i skola på annan ort just då.

Hur som helst står det klart att många judiska flyktingar kom till Närpes 1943-44 och Munsala i väntan på att få ta sig vidare till  Sverige.

– Morfar var riksdagsman för SDP, säger Böling. Han var kontaktperson för de judiska flyktingarna i Närpes tillsammans med sin vän kyrkoherde Edvin Stenwall och bonden Alfred Åström i Finby.

Pargasbon Stenwall kom till Närpes som kaplan.

– Efter ett omstritt kyrkoherdeval under kriget valdes han framför motkandidaten som var mera högersinnad. Men Stenwall var inte vänsterman utan SFP:are. Han var både fredsvän och Englandsvän. Det var skällsord vid den tiden då man skulle vara Tysklandsvän.
 
– Jag lånar Lundgrens benämning och kallar dem vardagshjältar. Det var inte många som ställde upp på judarnas sida på den tiden, det var som att gå emot strömmen.

Böling tror att läraren Runar Långbacka sannolikt också var engagerad.
 
– Det är svårt att få reda på hur många  judiska barn som gick i skolorna i Närpes. Det sägs att Långbacka såg till att de judiska barnen inte infördes i skolans register för att hemlighålla det.
 
Många Närpesbor har berättat för Böling och Lundgren om judiska klasskamrater från den tiden. De judiska barnen försvann från skolan lika plötsligt som de kom.

– Ingen berättade för skolbarnen vart klasskamraterna försvann. Men när föräldrarna fått utresetillstånd reste familjen genast över till Sverige, säger Böling.

Gruppens öde en gåta
Morbror Egil Wenmans historia var känd inom släkten från tidigare. Men nu har Böling intervjuat honom grundligt.
 
– Jag började forska i judarnas väg genom Närpes då jag fick boken Raoul Wallenbergs sista dagar av Alex Kershaw i julklapp. Jag började fundera på aktörerna. Vad är det som fick människor att göra det här.
 
Han läste också Svante Lundgrens bok och intervjuade bland annat dottern till Edvin Stenwall. Det han kom till publicerade han i en artikel i Syd-Österbotten i mars.

Någon större klarhet i vad som hände flyktinggruppen som Wenman vittnar om har Böling inte fått sedan dess. Dess öde är en gåta.

–   Alla indicier tyder på att de for från Blaxnäs, en strandby till Töjby. Man utnyttjade den gamla flyktvägen Riipelä-linjen till Sverige. Därifrån var trafiken flitig. Karl Johan Wenman åkte från Blaxnäs när han som ung åkte till USA. Han kom tillbaka på 20-talet.

Riipelä-linjen var en välkänd flyktväg i Närpes som uppstod 1916-17 då unga män flydde undan den ryska armén. Namnet kom från en fiskare i Norrnäs kallad Riipelin, en av dem som skötte trafiken.

–  Jag har inte lyckats hitta nån i Blaxnäs som har minnen av gruppen, säger Böling.
 
De judiska flyktingarna fick också hjälp med att ta sig över Finska viken. Där var den välkände smugglaren Algoth Niska aktiv. Han räddade med säkerhet 150 judar, men de kan ha varit många fler.

– Den olagliga trafiken till Sverige skedde nattetid och folk höll kontroll över hur sjöbevakarna rörde sig, säger Böling. Ledande sjöbevakaren Tull-Gunnar, Gunnar Skomars, hade en selektiv politik i sitt agerande. Om han tyckte att någon borde få fara över så agerade han inte om han inte fick direkt order från Vasa. Men han ingrep mot skogsgardisterna, desertörerna under fortsättningskriget, för han visste att de inte riskerade livet.

Rainer Böling ämnar inte ge upp sina efterforskningar ännu.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16