Metrologi

May Wikström. Mitt vardagsrum är 1+1+2+2+2+2+2+2. 27.1.2011 kl. 00:00

Mittemot mig sitter en kvinna, tio år äldre än jag, med ett korsord i famnen som hon löser i rasande fart. Hon har den för oss nordbor klassiska hårfärg som förment kallas asfaltfärgad. När hon får ett samtal märker jag att hon talar svenska och anstränger mig för att beslöja min blick. Hon fortsätter med sitt korsord, samtidigt som hon instruerar.

Mannen intill henne har tunt hår med små piggar av hårgelé jämnt över hela huvudet. Han blundar och kramar sin laptopväska. Han liknar en datornörd jag känner.
På andra sidan gången sitter en ung mamma i retrokjol och virkad sjal. Hon ser – ja – lycklig ut och vippar med ena foten.
Intill mig sitter ännu en, en ljus man av sjubrödersnitt, smal i ansiktet och senigt byggd.

Någonstans mellan Järnvägstorget och Östra Centrum har jag fått existentiell svindel. Dessa susande minuter är en knytpunkt där jag och de femtio andra delar samma verklighet, en enda gång i historien.

Och om det där oväntade elementet skulle hända – som i filmer och romaner – så skulle det vara just från den här punkten storyn tog sin början, där våra öden knöts samman och vi lärde känna varandra.

Hon mittemot blir Birgitta. Han med gelépiggarna är Juuso. Intill mig sitter senige Antti. De vet inte att jag just har gett dem namn.

Så ska jag av. Jag reser mig, skakad, har nästan lust att säga ”hejdå”.

Antti tittar förvånat upp. Kanske syns det.

På perrongen räknar jag snabbt vagnarna. De är sju. Sju gånger femtio unika liv i ett kort men gemensamt metro-ögonblick.

May Wikström



bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00