Recensioner

Film: Hobbit – Smaugs ödemarker

Krister Uggeldahl
Det är resan, inte målet, som är huvudsaken. Det är en princip man med fördel kan applicera på Peter Jacksons Hobbit-filmer, ett stycke fantasy i det klassiska roadmovieformatet.

Men där man i den första filmen packade väskorna i all oändlighet vankas det nu något rakare rör. Inte för att det sker på bekostnad av de mera lyriska aspekterna. Visst, här finns nappatag som får blodet att isa sig. Men det bjuds också på stunder av absolut skönhet, komplett med vyer och naturstudier som får det mesta på Geography Channel att blekna.

Då har vi inte sagt ett ord om de högst mänskliga, rentav humanistiska, kvaliteter som präglar materialet. Talande är att det är en ”hobbit”, en liten puttefnask, som står i händelsernas centrum.

Det är fråga om den gode Bilbo (Martin Freeman) som tillsammans med Thorin Ekensköld (smaka på namnet, lika keltiskt som fornnordiskt) och tolv andra dvärgar sätter kurs på det mytomspunna Ensliga berget.

Det behöver knappast sägas att det är en odyssé av det vådligare slaget. Här lurar yttre faror, såsom orcher och jättespindlar, men också svek och misstänksamhet de olika folkslagen emellan.

Hobbit-pappan J.R.R. Tolkien (1892–1973) var själv en hängiven katolik och inte helt överraskande har de allegoriskt spetsade ”konspirationsteoretikerna” försökt läsa in både ett och annat i hans texter. Poängen är att där bluesbrodern, Narnia-krönikören C.S. Lewis ibland har svårt att dölja den religiösa symboliken uppvisar Tolkien – i tolkning av maestro Peter Jackson - en helt annan integritet.

I den nya Hobbit-filmen finns mycket gott och ont, det förstås, men det är sällan renodlat eller utstuderat. Och även när regissören tar i är det inte så byxorna spricker. Trots att de yttre ramarna är närmast gammaltestamentliga – riken faller och folk går under - är filmen innehållsmässigt mera ödmjuk.

Mycket av styrkan i Smaugs ödemark ligger i detaljerna, i de med pietet och stor kärlek framkallade miljöerna. Här kunde man förstås dra en trall om den digitala bildestetiken – en fin dräng men dålig husbonde – men faktum är att man på den punkten börjar närma sig en nivå som gör att fantasin förvandlas till verklighet. Skönheten ligger inte längre blott i betraktarens öga, så att säga.

I den meningen kanske filmen snarare handlar om tro än om tvivel, låt sen vara att man även i detta fall får lust att varna för falska profeter. Jag syftar på det nya sköna HFR-filmformatet som tar mera än det ger. Alternativ finns.


KLIMATET. Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik. – Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han. 29.9.2021 kl. 18:21

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06