Recensioner

Bok: Stanna eller inte stanna

Jan Edström
Stanna eller inte stanna för tankarna till Shakespeares Hamlet, som i den berömda monologen frågar sig om det är ädlare att lida av ett bittert öde eller att ta upp kampen mot problemen och därmed få ett slut på dem. I Svante Lundgrens bok är det emellertid ingen litterär gestalt, utan de kristna i Mellanöstern, våra bröder och systrar, som står inför ett svårt val. Valet står mellan att stanna kvar i de länder där kristenheten har sina rötter och riskera liv och framtid, eller att emigrera och hoppas på en tryggare tillvaro i ett annat land. Hoten utgörs av en instabil politisk situation, dåliga ekonomiska möjligheter och en tilltagande muslimsk extremism med dödshot och kränkning av religionsfriheten som följd.

Lundgren lyckas på drygt 180 sidor med den smått otroliga uppgiften att teckna en bild av de kristna minoriteternas situation i Mellanöstern, främst Turkiet, Irak, Libanon och Israel/Palestina. Boken är en välskriven reseskildring, intressant nutidshistoria och ett stycke undersökande journalistik, men det är mötet med människorna som ger boken dess verkliga tyngd. Dessa jordnära, äkta människor, från vanliga kristna till kyrkoledare, slår effektivt sönder alla förhandsuppfattningar och fördomar som vi västerländska kristna har om de kristnas situation i Mellanöstern. Deras politiska åsikter är ofta splittrade, men alla älskar sitt land och är måna om att deras situation ska bli känd också hos oss.

Elias Chacour, biskop i den melkitiska (grekisk-ortodoxa) kyrkan beskriver sig i boken som internationell tiggare. – Jag tigger dock inte pengar, utan vänskap och solidaritet. Det är mot denna bakgrund som Stanna eller inte stanna upphör att vara endast en bok och blir ett upprop. Den ger röst åt Mellanösterns kristna. Den utmanar oss att lära känna dem, besöka dem och hjälpa dem. Nu.

– Jag kan inte tänka mig ett Mellanöstern utan kristna, säger Bishara Ebeid, en representant för den nya generationens orientaliska kristna, välutbildad och språkkunnig. Det kan inte vi heller. Därför är Stanna eller inte stanna en så viktig bok.

Författare: Svante Lundgren.Förlag: Artos&Norma, Fontana Media 2011.


Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31