Språklig renhållning?

23.11.2017
INKAST.

Diskussionen nyligen om huruvida man på dagis får fira Fars dag, eller om den borde ersättas med en neutralare och mer inkluderande ”närståendes dag” (som man på ett Hforsdagis ville, men sedan avstod ifrån), kan te sig löjeväckande. Men sådant har klimatet blivit, i en värld där ordens valörer kan väcka överraskande starka känslor.

Ingen skulle längre tala om lappar eller negrer. Också eskimå och zigenare är på väg ut, även om argumenten för iniuit och rom kanske inte är lika entydiga. Men vad ska man säga om följande steg i den språkliga renhållningen, där alla ord som har förleden ”lapp” också ska bannlysas, som Lappland och lappuggla? Något som redan är på väg i Sverige, enligt en artikel i HBL 12.11.

Så länge det handlar om att respektera minoriteters och andra utsatta gruppers rätt att benämna sig själva, på det sätt de själva vill, är utgångspunkten givetvis riktig. Men om vi börjar retuschera bort alla spår av tidigare sätt att tolka och beskriva verkligheten hamnar vi snabbt i historielösheten. Och detta sagt även om jag länge tyckt att samerna i Nordkalotten, det vill säga de nordligaste delarna av Norge, Sverige och Finland, och en del av Ryssland, borde få bilda ett fritt Sameland, eller Sápmi, men det torde ju vara en geopolitisk omöjlighet.

En annan variant av språklig renhållning är försöken att förbättra en trist verklighet och tråkiga titlar med hjälp av nyord och språklig fernissa, något vi vant oss att speciellt svenskar är förtjusta i. Som lokalvårdare eller floor manager för städare, och servicetekniker eller internservicemedarbetare (!) för vaktmästare. Men visst kan vi också i Finland. Det finns sektorer inom social- och hälsovården där den språkliga korrektheten till och med går i andra riktningen, från Finland till Sverige.

I mitt arbete som översättare stöter jag ibland på kvistiga problem som har att göra med att uppdragsgivaren, till exempel en yrkesorganisation inom social- och hälsovården, är angelägen om att i sin yrkesterminologi rensa ut alla ord som är förknippade med eller ger uttryck för att de personer man arbetar med (ordet klient vill man undvika, för att inte tala om patient) har problem, är svaga och utsatta, behöver hjälp – ja, rentav lider av sin sjukdom eller sitt handikapp. Ja, så får man ju inte säga, det heter funktionsnedsättning. Eller ännu neutralare: funktionsvariation.

Att yrkespersonal inom social- och hälsovården inte bara i sitt arbete utan också i sitt språk vill eliminera allt som fråntar klienterna/patienterna deras självständighet och personliga integritet är värt allt understöd – men då den språkliga niten mera handlar om att trolla bort faktiska problem och reell smärta, och ge sken av en jämlikhet och självständighet som inte finns, ja då kanske vi borde stanna upp. Allt är inte ”utmaningar”, som det numera heter (nr 1 bland mina språkliga hatobjekt). Det finns fortfarande, och kommer alltid att finnas, speciellt inom sjukvården, riktiga problem och svårigheter, ja rentav lidande, som vi inte får bort med språkliga eufemismer.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35