Det som yrkesmänniskan Harju kommer fram till rimmar med det många tänkt med vanligt bondförnuft: att slå ihop två eller flera fattiga kan väl inte leda till rikedom? I grund och botten handlar det ju om inkomster, i form av medlemmarnas skattemedel. Och i det upplägg kyrkan nu har handlar de om geografi, som inte går att flytta.
Harjus experiment med en gemensam kyrkoskatt för hela kyrkan visar att den sammanlagda potten för kyrkan skulle vara densamma som i dag om alla betalade 1,33 procent i kyrkoskatt. Lite mer för en Helsingforsmedlem, som i dag viker 1 procent för kyrkan - men betydligt mindre för dem i Brändö-Kumlinge, med en skatteprocent på 2,0. Ur medlemmarnas perspektiv är dagens system också snedvridet. En medlem med en månadslön på 2500 euro betalar 21,99 i månaden för sitt medlemskap i Helsingfors, 32,98 om han eller hon bor i Karleby och 43,97 om hemorten är Brändö, enligt kalkylatorn på eroakirkosta.fi.
Varför vill vi vara med? Och vad är det vi vill vara medlemmar av? För det vill vi nämligen, många av oss. Beredskapen att betala, trots allt, på Brändö ger en vink: församlingen är lokal, nära och ”hemma”. Men också där finns det en gräns för vad man ekonomiskt orkar bära. Det skulle också vara skäl att reflektera över att de många skattebetalarna i Helsingfors kanske i själva verket med sitt medlemskap vill bevara länken till en primärgemenskap de knutit till sin församling i en landsort hundratals kilometer bort från metropolen, som alltså med bibliskt språk ”skördar det man inte har sått”. Vad är det värt för den senare församlingen?
Den utjämning av inkomster kyrkan själv gör står inte i proportion till vad församlingarna (de fattiga) skulle behöva.
Det att ingen ännu på allvar velat rubba nuläget, trots förre ärkebiskopen Jukka Paarmas idé om en gemensam skatteuppbörd och -procent för hela kyrkan, har många orsaker. I en av dem krockar värdet ”jämlikhet” med ”självständighet”. En lokal församling utan beslutanderätt om sin ekonomi berövas sin självständighet, är en tanke. Jo, men om systemet ändå inte är frikopplat - så som fallet är i frikyrkorna - skulle det kanske vara dags att bestämma sig för om vi betalar för ett medlemskap i ”församlingen” eller ”kyrkan”. Det kan ge logiska följdbeslut för både struktur och penningdiskussioner.
Kyrkan är inte lika värd överallt
26.04.2012
Ska prislappen för en församling faktiskt få se så olika ut beroende på var den ligger? Den diskussionen lyfter ekonomen Kari Harju fram i veckans nummer med den sifferanalys han gjort över den lutherska kyrkans drygt 300 församlingar. Det är en viktig diskussion, som hamnat i skymundan för strukturdebatten. Som det nu är sysslar kyrkan flitigt med att fundera över hur det ska möbleras om, men mindre med att bekymra sig över det faktum att vissa församlingar skjuter på sina tunga stilmöbler när andra kånkar på en pinnstol. Bildligt talat alltså. Men kanske också i en del fall rent bokstavligt.

May Wikström
Esse församlingshem: Vinden skalade av taket som med en osthyvel
STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21
En Åstrand till? Biskopens son söker juristjobb vid domkapitlet
BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35
Två sökande till toppjobb i Borgå stift
domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14
Om spåntak och cancer, ensamhet och kärlek
Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41
Israel: Landet flyter av politik och profetior – de unga blir mer troende
israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25
"Det var som om mina händer var avhuggna"
Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02
I en värld med fettfobi är frosseri en dödssynd
FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet.
10.6.2025 kl. 10:19
Mayvor Wärn-Rancken tar ledande förtroendeuppdrag i finskt metodistsamfund
METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54
Kyrkomötets majoritet svarade väckelseledarna om hbtq
SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31
Han är pingstpastor version 4.0
PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors.
10.6.2025 kl. 10:35
Borgå stift fick fyra nya medarbetare
BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43
Tolv konservativa rörelser kritiserar biskopsanvisning om hbtq-vigslar
SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00
Om spåntak, ensamhet, cancer och kärlek
Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54
Korsholmsherde vill bli kaplan
KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58
Operasångerskan Monica Groop: ”Vår röst är själens spegel”
musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46
Väntan på en njure: bakslag efter bakslag, och hopp efter hopp
sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22
Tacom och lovom-söndagar – Replot församling bjuder till tacos och lovsång
Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48
Hoppet är något vi aktivt kan vara med och skapa, till och med då hela världen tycks ha blivit galen
hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48
Vi har alla en del i oss som exploderar oväntat – och den kan vi jobba med
psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01
Små begravningsplatser kämpar med ekonomin
Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet