Symboler kräver sina försvarare

04.07.2017
LEDAREN. Korset blev frihetssymbolen för de första kristna. Att behålla det som en sådan, tvåtusen år senare, kräver vakenhet, generositet och ett rungande nej till all slags maktmissbruk av något av det mest dyrköpta vi har ärvt.

Friden lägger sig över en gästhamn. Klockan 21 (eller om de är senfärdiga – några minuter över) går besättningarna på finländska fritidsbåtar och hakar loss den blåvita flaggan i aktern och rullar sedan varsamt ihop den till nästa dag. De blågula hänger däremot kvar, dag och natt.

I en del hamnar ges rentav högtidlig signal, för att ingen ska glömma proceduren. Då undrar de ombord på de blågula båtarna på sin höjd förvirrat om kungen är död – för att citera bitska PQR-förlagets utmärkta hamnguide över Åland.

Flagganekdoten är en allmänbildande pekpinne till ett grannfolk med en mer avslappnad inställning till nationsflaggan än vår. Men guiden har också en syrlig udd, som handlar om det snygga i att kunna visa respekt för en avvikande tradition. Historia och krigsår präglar synen på korsflaggan, som på många sätt ser liknande ut som grannens, men ändå har betydelser med en annan tyngd och skiftning.

I förlängningen handlar det hela om symboler. I Sverige har nationalistiska strömningar på många sätt lyckats kapa flaggsymbolen. Det som en gång var en glad stingpinne i knuten på en röd sommarstugeidyll är i dag är något som många värjer sig en smula för. Svensk, ja, men inte sådan svensk.

Vid millennieskiftet år 2000 gav Svenska kyrkan ut bildpraktverket Tradition och liv, som en manifestation över den kristna trons rötter och puls i Sverige. Det var midsommar, nationaldag, tjofaderittan och lucia för hela slanten.

Femton år senare, när det var dags att uppdatera boken, har förlaget bytt ut en del av bilderna – och anpassat dem till en verklighet där det blågula tonas ner kraftigt.

I sig är det väl bra. Men det handlar också om ett förlorat slag om symbolerna, eller kanske rentav ett slag som inte ens blev av.

Goda symboler fordrar nämligen både vilja till försvar och till inkludering. De måste försvaras mot krafter som vill ta dem i bruk för syften som inte är goda. De måste hållas upp mot ljuset av den verklighet som råder här och nu. Vi måste aktivt jobba med läxan att inkludera och involvera andra i det goda narrativet. Vår gemensamma flagga, allas skolavslutning och julfest. Symboler kan vidgas till att omfatta ett ”vi, här och nu, tillsammans”. På det sättet stärker vi det goda.

Och föralldel … korset som symbol inte att förglömma: Ylva Eggehorn skriver i sin Milleniepsalm om hur ”vi skrev ditt namn på våra stridsbanér”.

Korset blev frihetssymbolen för de första kristna. Att behålla det som en sådan, tvåtusen år senare, kräver vakenhet, generositet och ett rungande nej till all slags maktmissbruk av något av det mest dyrköpta vi har ärvt.

May Wikström

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37